Teknik

När jag första gången läste om att vi på fältdagarna skulle undersöka förskolan och skolans teknik tänkte jag att där jag bedriver fältstudier är teknik inte så vanligt. Tänk vad fel jag hade och tänk vad mycket mer jag vet om teknik nu. Jag håller med mina studiekamrater i det de skriver, tekniken finns ju ÖVERALLT! Barnen och eleverna möter ju teknik i olika skepnader hela dagen. Ute på gården kan jag till exempel nämna alla leksaker. Gungan, rutschkanan, gungbrädan, sparkcyklar och spadar med mera, är ju teknik. Barnen/eleverna behöver även en viss teknik för att använda dessa saker. Vi får heller inte glömma den teknik som behövs för att spela fotboll, bandy eller hoppa hopprep, eller hur? Även inomhus finns det teknik överallt. Pennan de skriver med, saxen de klipper med, klossarna de bygger med och inte minst datorn. I stort sett alla saker vi använder i vardagen är teknik och vi förlitar oss på att allt även ska fungera. Det är först då saker går sönder och inte fungerar optimalt som vi börjar reflektera över dem. Hur låter det till exempel i lärarrummet när kaffebryggaren går sönder? Inga glada miner, eller hur? När den fungerar, ja då är humöret på topp. Teknik är dock inte bara elektriska apparater, det är så mycket mer. Detta måste vi visa barnen/eleverna. Vi har två guldgruvor att ta till hjälp då vi vill experimentera tillsammans med barnen/eleverna och det är Dalenium och Balthazar. Jag tror även att barnen/eleverna är så vana vid den teknik de har omkring sig att de inte reflekterar över vad den är till för. Det gäller för oss blivande lärare att synliggöra detta för dem, och få dem att förstå vad teknik kan innebära, så att de kan få den grundläggande tekniska kompetens som vi alla i samhället behöver.

Teknik

Under terminens gång har jag vidgat min syn på teknikens innebörd på mer än ett sätt. I skolan och förskolan anser jag att det hela tiden, även om lärare och pedagoger kanske inte är medvetna om det, används teknik. Bara ute på gården när barnen och eleverna leker i sandlådan, gungar, klättrar, spelar någon bollsport finns det massor med tekniker inblandat. Lämnar man bara tanken att teknik handlar om materiella prylar så kan man finna teknik överallt! Som exempel då barnet som sitter i gungan och har kommit på hur man genom att gunga benen fram och tillbaka får upp gungans fart. Det finns även teknik då barnen gräver i sandlådan med spaden, skjuter fotbollen i målet och klättrar i klätterställningen. Dessa tekniska färdigheter är något som barnen själva måste få träna och arbeta fram. Så med andra ord är tekniska färdigheter en process som är individuell, det räcker inte att jag förklarar hur man klipper med saxen för att barnet ska kunna det. Teknik är inget som kan överföras från någon till någon annan.

Jag tänker att allt det som ett barn eller en elev gör under en dag på förskolan eller under en skoldag innefattar någon sorts teknik. Det är kanske just detta, att tekniken är något som vi har blivit så omedvetet beroende av som gör att vi inte reflekterar över att vi har så fruktansvärt mycket teknik runtomkring oss? Ginner (26/3-2009) beskrev att utan teknik så skulle vi bli helt nakna eftersom tekniken är en förlängning av oss själva och våra egna kroppar. När jag ute på fältstudierna kikat på just teknik hur den används vid lärandetillfällen så blir jag lite förvånad över att lärarna och pedagogerna inte tar till vara på alla de tillfällen av tekniska situationer som uppstår under en dag. Jag tror inte att man egentligen behöver anstränga sig så mycket för att få barn och elever att börja fundera över tekniken runt omkring sig, dock tror jag att de är beroende av att vi vuxna sätter på de teknikglasögonen och hjälper barnen och eleverna att börja se och tänka teknik.


En bra början tror jag är att starta med den vardagliga teknik runt omkring oss som faktiskt används nästan varje dag. Kanske är det uttjatat, men saxen tycker jag är ett bra exempel. Det är en teknisk pryl som alla använt. Att börja fundera över hur den fungerar och sedan utifrån detta komma in på andra mer abstrakta tekniska saker tror jag är bra. Som vi läst mycket i matematikundervisningen så ska man gå från det konkreta till det abstrakta, varför inte i tekniken använda konkreta (vardagliga, som eleverna känner igen) prylar och sedan gå till andra mer abstrakta och invecklade (som kanske inte tillhör vardagen på samma sätt) prylar. Då blir det inte så chockartat att på högstadiet helt plötsligt få ett ämne på schemat som heter teknik där man ska kunna löda ihop en gubbe i ståltråd och få lampor att lysa. Varför börja i det mest abstrakta och göra teknik till något som är långt från vardagen? Då vi egentligen är helt beroende av teknik och har den nära oss hela tiden! Tekniken är ju här, precis framför dig nu. Allt i samhället bygger på tekniken, visa det för barnen och eleverna!


http://www.macrofoto.se/bilder/Sax-webb-2.jpg

http://www.bloggportalen.se/blogportalimages/blogimages/originals/59826.png

Avslutningsdag

Idag har jag bland annat lärt mig att busken Hagtorn inte luktar vidare gott och att det är oerhört svårt att beräkna hur lång tid fem minuter tar..

Här kommer lite bilder från, den till att börja med soliga dagen, som dock slutade med rejält med regn.. Fast lite regn dör man inte av!

Såhär glada är grupp 8 för att vi har sommarlov nu!!

Teknik i förskola och skola - så mycket mer än bara elektronik!

Innan denna kurs var teknik för mig som för många andra förknippad med elektronik och maskiner. Nu vet jag att det är ALLT som människan sätter mellan sig själv, sin kropp och sin omgivning (Ginner, 2009-03-26). Ginner och Mattson (1996) skriver att teknik är det som vi tillverkar för att uppfylla och tillfredställa våra behov. När man har det i åtanke förstår man att allt i vår omgivning är männiksogjord teknik, som Ginner och Mattson (1996) uttrycker det. Varför förknippar då så många teknik med just elektronik? Som Ahlrik (2009-02-10) belyste var ju tekniken inte alls elektronisk från början, utan av människokraft och av vetenskapliga uträkningar om hur vi skulle kunna orka bära/lyfta mer med hjälp av exempelvis hävstång och block och talja etc. Teknik är inte heller enbart av stora hjälpmedel för att orka mera, utan betraktas som allt som har ett bestämt syfte till att användas till något speciellt. Exempelvis ett glas har fått sin uppkomst just för att vi skall få mer innehåll att dricka än vad vi kan få med en kupad hand. Tekniken finns omkring oss hela tiden utan att många av oss reflekterar över det, och det tycker jag också att jag kan se ute på förskolor och skolor. På den förskola jag gjort denna fältstudietid, var inte lärarna ens medvetna om att så mycket var teknik på deras avdelning, utan tänkte precis som jag att teknik är mer av elektroniskt slag. Så en lärare svarade att det har en dator och en kopieringsmaskin. Tänk bara på vad barnen på förskolan använder dagligen som är teknik! Det använder ju allt från pussel, pennor, pärlor, lego till sparkcyklar, gungbrädor sedan har det ständigt lamporna som lyser över dem så att de ser vad de gör. På skolan så fick jag ett svar som först chockerade mig, men som jag sedan inte alls fann så chokande. Läraren svarade nämligen att dessa elever inte har teknik i skolan förrän i år 5. Då får de plocka isär en elektronisk pryl och undersöka den för att sedan skruva ihop den igen och få den att fungera, (vilket ett av kursplansmålen hänvisar till). Återigen elektronik förknippat med teknik! Denna dag hade eleverna medeltiden på schemat och under deras religionstimme var de ute och planterade och sådde blomkål, rädisor och potatis etc. De grävde, krattade och vattnade, men detta sågs inte som teknik?! Att använda datorer är eleverna på denna skola väldigt flitiga på och de har projektorer i klassrummen, men de är så naturligt och vardagligt för dem att de inte heller betraktar det som teknik längre. De är inte medvetna om att deras pennor, sudd, bänkar och stolar eller allt annat de använder och sätter mellan sin kropp och omvärlden varje dag betraktas som teknik. De har väl aldrig fått reda på det då ingen talat om det för dem. Som jag skrev i början är det först nu efter denna kurs som jag fått reda på detta även räknas till teknik.

Ahlrik (2009-01-30) belyste för oss lärarstudenter meningen av att lära barn och elever vad som är teknik, hur den används och om dens uppkomst. Tekniken finns som sagt överallt och det är vårt samhälle kräver idag en ökad teknisk kompetens för att klara av vardagen. Ginner och Mattson (1996) skriver också hur viktigt det är att handleda barn och elever så att de lär sig att då en teknisk handlingsberedskap, för när de blir äldre förväntas de ha förståelse och kompetens kring tekniken i vårt samhälle. Ginner och Mattson (1996, s.87) skriver att ” Genom att eleverna tidigt blir bekanta med tekniken, genom att de får lära sig hur tekniken fungerar, kan man motverka en klyfta mellan allmänhet och experter.” Det är bland annat förskolan och skolans uppgift att göra barnen och eleverna nyfikna och intresserade av teknik och lära dem att själva försöka lösa problem i sin vardag med hjälp av teknikens alla medel. Ahlrik (2009-02-10) sa under sin föreläsning att det är viktigt att visa på teknik i vardaglig miljö och vad är barns och elevers vardagsmiljö om inte den på förskolan och skolan? Så nu uppmuntrar jag alla blivande och alla redan färdigutbildade lärare att förklara för barnen och eleverna vad som är teknik, hur används den, hur uppkom den och hur skulle de själva kanske kunna göra den befintliga tekniken till och med ännu bättre? Snälla hjälp till att visa på och förklara att teknik är mer än bara elektronisk teknik!!

bilder från exkursionen den 18 maj 2009

Exkursion 18 maj 2009

Regn regn och regn, men vilken lärorikdag! Det har vart en händelserik dag men mycket nya erfarenheter och kunskaper. Vi började morgonen med en liten genomgång av dagen på högskolan, sedan kom regnkläderna på och så begav vi oss till Havstenasjön. Där tittade vi på träd och lärde oss blodlönn, vanlig lönn, alm, björk, ek, lind etc, ja massa träd som vi nu har lärt oss att känna igen. Sedan gick vi över ängsserien och samtalade om det vi fann på vägen mot sjön...Där fiskade vi upp saker ur sjön bland annat rudor (fiskar), alger och annat smått och gått. Det luktade väl inte så jättegott får vi väl erkänna...Vi lärde oss också att den stora "purjolöken" hette Kaveldun, och att de inte var abborrar utan rudor;-) Fikastund var ju också tvunget att hinnas med under förmiddagen. Efter lunch var det dags för att besöka Blängsmossen uppe på berget och på vägen dit såg vi den galna tjädern och tre älgar (en älgko med två kalvar) så det kändes lite obehagligt att gå ut i denna skog sen, men vi överlevede! Här uppe lärde vi oss om buskar, mossor och att det är VÄLDIGT djupt i dikena!! Roligt var att lära sig något för att sedan föra vidare den nya kunskapen till varandra i olika stationer på väg ut mot mitten på Blängsmossen. Under eftermiddagen fann vi även solen =)

Vi vill tacka Stellan för en lärorik och trevlig dag! Tack för att vi fick ta del av den stora mängd kunskap och din entusiast!

Här kommer lite kort från förmiddagen....

Lite ämnesteori...

Hur papper tillverkas idag? (teknik)
Idag sker papperstillverkningen maskinellt i en mer massproduktion. Ritpapper och tidningar som har samlats in på återvinningsstationer körs till en sorteringsanläggning. Materialet kvalitetssäkras genom att skräp sorteras bort. Därefter pressas förpackningarna samman och transporteras sedan med lastbil eller järnväg till ett pappersbruk. Pappersförpackningarna löses sedan på pappersbruket upp tillsammans med vatten i en tunna, som roterar tills förpackningarna sönderdelas i pappersfibrer. I detta skede separeras fibrerna från övrigt material som försvinner ut i en egen mängd. Fibrerna förs ut på en vira - en duk med små hål - där vattnet rinner av och går sedan in i pappersmaskinen där de pressas samman med andra fiberlager av olika kvalitet. I presspartiet fortsätter avvattningen av pappersbanan genom att den pressas mellan pressar och pappret torkar mer och mer steg för steg. Pressarna är oftast försedda med pressfiltar som fördelar presstrycket mot pappersbanan och suger upp och för bort vatten. I sista torkpartiet torkas pappret till cirka 95 procents torrhet innan de innesluts i en så kallad torkkåpa. Det är viktigt att hålla god ventilation i torkkåpan så att fuktig luft transporteras bort. Den fuktiga luften värmeväxlas och värmeinnehållet tas till vara. Till exempel kan man använda värmen för att göra varmvatten eller för att värma lokalerna.
Papperet ytbehandlas till sist på olika sätt, för att minska damning från pappersytan och för att det skall bli lättare att skriva och trycka text på det. Oftast ytlimmas papperet med stärkelse i limpressar som placeras i en separat anläggning.

Referens: http://www.skogssverige.se/massaopapptillv/paptillv.cfm?sid=9

Hur gjorde man papper förr? (historia)
År 4000 f.kr använde man mjuka lertavlor, på dessa tavlor skrev man med hjälp av kilformade vasstrån. Efter lertavlorna har olika material används som papper genom tiderna bland annat: bark, löv, papyrus (papyrusgräsets stjälk klyvs och flätas till ett slags papper), pergament (skin från får, getter, eller kalvar). 105 e.kr uppfann en Kines (Tsai Lun) pappret genom att använda olika växtfibrer som maldes och lades i vatten. Kineserna bevakade noga upptäckten av att göra papper så att den inte skulle sprida sig utan för landets gränser, detta lyckades de bra med för pappret kom först över 1000 år senare till Europa. Gjorde då papper bra länge på samma sätt som vi gjort idag.

Referenser:
http://www.isk.kth.se/~isk_saru/papperstillverkning.htm
Jerkeman, (2000) Papper: en mänsklig historia. Carlsson bokförlag AB.

Skogens kretslopp (Liv)
Det tar många år för ett träd att växa upp, ca 75-100 år. Vår skog är en del av vårt naturliga kretslopp. Skogen lever på skog, vatten och koldioxid som träden tar upp och omvandlar till syre, som sedan släpps ut så att människor och djur kan andas. Man skulle kunna säga att träden är jordens lungor. Träden används till många olika saker i vårt samhälle, exempelvis bränsle, papper, möbler och virke till husbyggen. Eftersom träden används till så mycket så minskar våra skogar. Därför är det bra att till återvinna pappret. Papper går att återvinna 6 ggr innan det blir för svårt att få det att vara starkt och hålla ihop, då görs till toapapper istället, som är det sista steget i återvinningsprocessen, eftersom toapapper sedan spolas ner.

Återvinning hur och varför
Genom avverkning av världens skogar där träden lagrat enorma mängder koldioxid frigörs koldioxiden ut i atmosfären när de sågas ner. För stora mängder koldioxid i jordens atmosfär anses allmänt vara orsak till den globala uppvärmningen. Det är inte bara att detta leder till att vi får det varmare på vår jord, utan även till att våra skogar försvinner.
Att ta vara på rester är inget nytt, människor har i alla tider varit noga med att på olika sätt utnyttja sådant som "blivit över". Det var först med den snabba tekniska utvecklingen vid mitten av förra seklet som slit och släng och engångsprodukter blev vanliga. Idag vet vi att jordens resurser inte räcker till om alla människor ska använda - och slänga bort - lika mycket papper, förpackningar, elektronik och bilar som vi i västvärlden gör. Och långt innan resurserna tar slut blir miljön överbelastad med avfall och miljögifter. Vi måste därför komma tillbaka till äldre tiders kloka hushållning med resurser. Egentligen är det inget konstigt, det handlar bara om sunt förnuft; inte ska man kasta bort något som går att använda igen!

Ett riktigt bra exempel på framgångsrik återvinning är papper. Papper och kartong tillverkas av pappersmassa, som i sin tur görs av färsk massaved från små träd, gallringsvirke eller sågflis. Träden i den svenska skogen växer långsamt. Det gör att fibrerna blir långa och starka, men det gör också att massaveden blir ganska kostsam. Pappersfibrerna från den svenska skogen är alltså dyra, men samtidigt så starka att de tål att användas till nytt papper flera gånger om. Därför talar både ekonomi, teknik och sunt förnuft för att vi ska återvinna så mycket som möjligt av det papper och den kartong som vi använder här i landet.

Referens: http://www.ilrecycling.com/sv/OM-ATERVINNING/

Hur många gånger kan man återvinna returpapper?
Man kan återvinna returpapper ungefär 6 gånger. Det beror dock lite på vilken kvalitet det färdiga papperet ska ha. Det är också vanligt att man blandar i en viss mängd nya papperfibrer när man återvinner, för att ge papperet en viss stadga. I sådana fall kan det röra sig om t.ex. 75% återvunna pappersfibrer och 25% nya pappersfibrer i den färdiga produkten. När papper återvinns så blir papperfibrerna mjukare och mindre hållbara för varje gång. Det är det som sätter gränsen för antalet återvinningar. En annan sak är hur svärtat papperet är av t.ex. trycksvärta. Om returpapperet ska bli någorlunda vitt igen går det igenom en process som avlägsnar trycksvärtan. Efter det kan det t.ex. bli dagstidningspapper. Utan att ta bort trycksvärtan kan det t.ex. återvinnas till papplådor, kartonger och liknande.

Referens: http://faktabanken.nu/pappersatervinning.htm

Hur mycket papper vi använder samt återvinner i Sverige jämfört med andra länder?
I Sverige återvinner vi 55 kg papper per invånare varje år. Det gör oss sannolikt till världsrekordhållare i pappersåtervinning. I Sverige är vi extremt duktiga på att återvinna papper. Av de tidningar, tidskrifter, kataloger och andra trycksaker som utges i vårt land återvinns mer än sex av tio tidningar (83 procent eller ca 500 000 ton), vilket placerar Sverige i den absoluta världstoppen. 100 procent av det insamlade papperet blir till nytt papper. Varje kilo papper som återvinns leder till 1,5 kilo minskade utsläpp av koldioxid. För varje ton returpapper som kan användas på nytt, spar vi 14 fullvuxna tallar. I klarspråk innebär det att Returpappercentralen varje år låter en stor svensk skog få växa vidare. Räknat per person och år tillhör Sverige de största returpappersanvändarna i Europa.

Referens:

http://www.naturskyddsforeningen.se/gron-guide/vara-rad-och-tips/kallsortering/papper/

Återvinning varför och hur
För att Rädda den svenska skogen samtidigt som du slipper onödigt pappersskräp.
Tänk på att…
Försök minska din pappersförbrukning, använd båda sidorna när du skriver, ritar eller kopierar., säga nej till reklam om du ändå bara slänger den utan att läsa den och lämna papper till återvinning.

Så här sorterar du!
Sortera bort: Kuvert, kartong, Post-it lappar och andra papper med klister på. Det får heller inte finnas något glas, grus, sten, gummi, plast, textil, trä eller sopor i tidningspåsen bara dags- och veckotidningar, reklam och rit- eller kopieringspapper!

Referens: http://www.returpappercentralen.se/aatervinning.html


Lite rolig fakta

En normalstor tall eller gran som är mellan 20 till 25 meter hög skulle vi kunna tillverka antingen:
· 588 toapappersrullar, eller
· 31 250 A4-papper, eller
· 1 000 dagstidningar, eller
· 2 500 flingpaket, eller
· 3 300 mjölkpaket, eller
· 1 300 papperskassar

Granfibern är det träd som passar bäst att tillverka papper av, då papperet blir tätt och inte släpper ige­nom så mycket ljus. Vi i Sverige är vana vid att alltid ha bra tillgång till papper men i större delen av världen är det inte så. Genomsnittsanvändningen av papper i världen är 56 kg per person och år. I Afrika använder man mindre än 10 kg per per­son. Nordamerikanerna är de som använder mest papper, drygt 300 kg per person och år. I Kina använ­der man knappt 30 kg per person och år men eftersom befolkningen i Kina är så stor så är man ändå det land som förbrukar näst mest papper i världen. Störst förbruk­ning har man i USA.

Referens: http://www.skogeniskolan.se/fakta/dokument/ACF22C2.pdf

Teknik i Förskola och skola

Vi första tanken på teknik så kommer det upp en massa elektroniska apparater i tanken som tv, cd spelare, brödrost, spis, kyl och frys med mera. När jag sen tar på mig teknikglasögonen upptäcker jag att tekniken finns överallt. Ginner (26-03-2009) talade om, att tekniken är en förlängning av oss själva och våra egna kroppar, så finner Jag tekniken överallt. Ginner talade också om att tekniken är problemlösning och inte naturvetenskap, att tekniken har skapats för att förenkla vår vardag. Om vi inte hade tekniken så skulle vi stå utan både kläder och tak över huvudet. Det finns en mängd teknisktarbetsmaterial på förskolorna som lego, pennor, vattenfärg, pussel och spel med mera.Det finns också Mekano och byggklossar som har en tydligare inriktning mot just teknik.
Min förståelse för teknik har vidgats och nu ser jag att också själva processen till en färdig teknisk produkt innehåller mängder med teknik. Barnen på förskolan kommer ständigt i kontakt med tekniska hjälpmedel till exempel en sax, när de klipper i papper, det krävs också logiskt tänkande menar jag eftersom barnen måste ha en förståelse för hur man till exempel skall kunna klippa rakt med en sax.
Ginner (26 -3-2009) säger att vi blir nakna utan vår teknik, detta håller jag med om. Vi behöver olika slags teknik för att överleva vår vardag.

I skolan ser jag mängder med teknik bland annat i form av hjälpmedel till exempel, pennor, linjal, suddgummi och datorer. Min uppfattning är att teknik är ett lågprioriterat ämne och att lärarna själva har svårt för att kunna definiera ämnet teknik. Trots att det oftast inte finns ett uttalat teknikämne i grundskolan så används tekniken ständigt. Eftersom tekniken är med oss hela tiden så tror jag att det finns en svårighet i att lyfta fram den på ett tydlig sätt för eleverna. Jag tror att vi som lärare skall försöka att lyfta fram, begreppet teknik genom att belysa vilken teknik som ligger bakom att tillverka olika vardagliga föremål.

Arbetsplaner och mål

Vi har fört diskussioner om hur många skolor av de som vi har besökt som har fulltständiga arbetsplaner, vi upplever att två av de skolor som vi besökt som har det. I dessa finns målbeskrivning, progression och utvärdering beskriven. På de andra fattas det eller finns arbetsplaner under arbete och revidering. Det är intressant att se hur olika arbetsplanerna ser ut på de olika skolorna. Vi upplever ändå att alla arbetsplaner är kopplade till styrdokumenten på ett eller annat sätt. Det känns som att det ligger mycket fokus på vad som ska kunnas, det är inga beskrivningar av hur målen ska nås eller utvärderas. I vissa av arbetsplanerna är målen hoparbetade för flera årskurser, där upplever vi att det kan vara svårt att dela upp målen för de olika respektive årskurserna och veta när något ska gås igenom. Vi vill trycka på vikten av att repetera det som har gåtts igenom, bara för att ett område har gåtts igenom i år ett så måste det följa med och repeteras i de nästa årskurserna med. Andersson (2008) menar precis detta, att ämnen måste återkomma och vidareutvecklas för att det ska ske ett lärande hos barnen och eleverna.

Vi upplever att det inte är tydliggjort i de flesta arbetsplaner hur man ska genomföra och utvärdera barnen och elevernas lärande. Därför blir det svårt för pedagogerna att se lärandet hos barnen och eleverna. I en av arbetsplanerna fanns beskrivningar av hur målen ska uppnås och rekommenderade planeringar till aktiviteterna. Med hjälp av det blir det lättare att utvärdera målen och se barnen och elevernas lärande. Alla lärare arbetar efter samma planering och innehåll. I de arbetsplaner där det inte är förbestämt innehåll utan bara vad barnen och eleverna ska kunna så blir det upp till läraren själv att välja strukturen på innehållet. Risken blir att barnen och eleverna då inte får ta del av samma innehåll.

Något vi har sett ute är att pedagogerna och lärarna har en tendens att dela upp ämnena väldigt tydligt. Arbetar man med ett ämnesområde så är det vissa som har svårt för att blanda i andra ämnen i det vilket vi tror beror på rädsla och okunskap. Att bli medveten om hur mycket av ämnena som faktiskt går in i varandra och belysa det för barnen och eleverna tycker vi är viktigt. Som exempel ser vi teknik då eleverna gräver en grop och planterar en växt under temaarbete Stenåldern i år två. Teknik innebär inte bara elektriska föremål där man skruvar isär och bygger och konstruerar. En lärare säger till exempel att teknik inte kommer in i skolan förrän i årskurs 4-5. Hur går det ihop med det som Dimenäs (090224 Föreläsning, Högskolan i Skövde) säger, att upp till femton års ålder möter man ett naturvetenskapligt och tekniskt uttryck var sjunde minut. Tänk så mycket naturvetenskap och teknik vi skulle kunna lyfta upp!

Ginner & Mattson (1996) beskriver hur människan till sin natur är vetgirig och nyfiken, för att lära sig saker och lösa problem. Det är därför tekniken aldrig står still utan det sker utveckling hela tiden. Sjöberg (2004) talar om att kunskap är enligt ett konstruktivistiskt tankesätt en social mänsklig produkt som skaps för att förstå och bemästra verkligheten, det är en individuell verklighetsförståelse som knyts med vetenskapsteorier.

//Jenny, Patrik, Emma E och Emma T

Till alla er som har missat hur pappersåtervinningen går till..

så här görs nya tidningar av gamla.




eller...?;-)

Tänk om det vore så lätt!!

Dalenium

Jag och Jenny + två klasskamrater ur en annan grupp var i fredags (27/3) på Dalenium Science Center i Stenstorp. Vi hade turen att få följa en F-2 från Åsarpsskolan under några timmar på förmiddagen. Vi har delat upp besöket på Dalenium på två gånger första gången är vi på Centret i Stenstorp och andra gången skall vi följa med mobilt ut till ett fritids i Tidaholm där de skall genomföra ett gastema. Tillbaka till Stenstorp och den 27/3, temat för denna förmiddag var ”Bland stjärnor och planeter”, Barnen delades upp i tre grupper. Vi följde med första gruppen och vi började med att se en film samt att titta på våra olika planeter i solsystemet.




Efter denna stund var det dags att gå in i stjärnrummet där vi fick lägga oss ned på golvet och titta på stjärnorna i taket.
Efter detta var det dags för att fritt gå om kring och undersöka/experimentera vilket var mycket roligt och intressant. Både jag och Jenny konstaterade att vi båda lärt oss nya saker under denna korta förmiddag som vi aldrig lärde oss när vi gick i skolan. Tänk om vi kunnat få gå på ett sådant Science Center på den tiden vi gick i skolan. Vilken lycka det skulle ha varit och vilken kunskap vi kunde haft med oss från grundskolan och gymnasiet.




Spikstolarna var faktiskt riktigt sköna att sitta på.

Lego är det väll aldrig fel att bygga med.

Hittade en gammal kollega från Högskolan som aldrig lyckades med c-uppsatsen.

Om det skulle visa sig att Jenny mot förmodan skulle vill ja byta karriär i framtiden kan hon ju alltid satsa på att köra skogsmaskin, gick riktigt bra.
(Mycket bättre än vad jag kunde köra)

Papperstillverkning

Här kommer lite bilder från då vi (Jenny och Patrik) tillsammans med barnen och eleverna tillverkade papper. Detta var något som alla uppskattade och skulle vilja göra igen. Vid vår utvärdering märkte vi också vad mycket barnen och eleverna hade lärt sig om papper, papprets historia, papprets kretslopp, återvinning, med mera då de tillsammans mycket väl kunde redogöra för detta. Vid utvärderingen var det också kul att se att barnen hade börjat att samla in förbrukat papper för att sedan lämna till återvinning (eller kanske tillverka nytt papper). Visst blev det fina papper?

Besök på Balthazar

Att få vara på Balthazar en hel dag var otroligt givande och intressesant men framförallt roligt!
Balthazar är en science center där det är proppfullt med massa olika spännande experiment som syftar till att öka intresset för naturvetenskap och teknik. Under en dag på Balthazar sker det flertal olika besök från klasser som kanske har avslutning på ett tema eller har besöket som en introduktion på ett tema. I år är det astronomiskt år så vid våra besök så låg ganska mycket fokus på just rymden. Vi fick se en lärorik teater om rymden och några av de mest kända rymdforskarna, göra egna rymdraketer, se och lyssna på hur och när det första månbesöket genomfördes och även ligga på golvet i ett mörkt rum och titta på stjärnorna på himlen..eller menar i taket.

Efter att vi fått vara delaktiga i de olika klassbesöken så fick vi möjlighet att titta på alla de material som Balthazar har att tillgå. De har flera temalådor som förskolor och skolor inom Skövdekommun får låna under två veckor, helt kostnadsfritt. I dessa temalådor kan man hitta massor olika experiment som handlar om exempelvis rymden, konstruktion, vatten-luft-energi, ljud och papperstillverkning.

Vill du veta mer om Balthazar så tycker jag att du ska gå in på deras hemsida och läsa!

Under veckorna har de inbokade skolbesök, medans under söndagarna får allmänheten komma på besök. Jag vet i allfall någon som kommer att ta med sin lillasyster på ett besök dit under våren, bara för att det var så roligt och lärorikt!

Teknik i förskolan och skolan

Vi har i grupp 8b valt att, efter gemensamma diskussioner, skriva samman våra tankar på vad vi har sett för teknik i förskolan och skolan.
Vid första tanken om vilken teknik som finns ute på förskola och skola så tänkte en del av oss att det inte fanns någonting. Bilden förändrades dock när teknikglasögonen var på och vi gick ut för att kika på och leta efter tekniken. Om man tittar på teknik som Ginner (26/3-2009) talade om, att teknik är en förlängning av oss själva och våra egna kroppar, så finner vi teknik överallt. Ginner talade om att teknik är problemlösning och inte naturvetenskap, att teknik har skapats för att förenkla vår vardag. Utan teknik skulle vi stå utan både kläder och tak över huvudet.
Det mesta av lek- och arbetsmaterialet på förskolan anser vi är någon slags teknik, lego, pennor, vattenfärger, pussel och spel. Det finns även material som är tydligt inriktade med en teknisk prägel som mekano och byggklossar. Vi anser att det kan vara av stor vikt att inse att teknik inte bara handlar om typiska tekniska prylar, såsom stereo och digitalkamera, utan att det verkligen finns i och kring allting. Utifrån det vi har sett och reflekterat har vi kommit fram till att själva processen att skapa och konstruera också är teknik när sker med hjälp av ett hjälpmedel. Sådana här hjälpmedel finns massor av på förskolan och i skolan, exempelvis att klippa med en sax. Teknik kräver också logiskt tänkande menar vi eftersom man måste ha en förståelse för hur man ska handla, exempelvis måste man kunna hålla saxen på rätt sätt för att kunna klippa rakt. Precis som Ginner (26/3-2009) håller vi med om att vi blir nakna utan vår teknik. Vi behöver teknik för att överleva i vår vardag. I skolan ser vi också teknik i alla de olika hjälpmedel som finns exempelvis linjal, pennor och suddgummi. Det finns också teknik i undervisningen genom datorerna som används. Vi har inte sett eller upplevt att eleverna rent undervisningsmässigt haft teknik som skolämne. Vi tror att det är en lågprioriterat ämne och att det kan vara svårt för lärare att definiera vad som ska ingå i ämnet. Trots att det inte finns ett uttalat teknikämne så går det att finna teknik i andra ämnen, i exempelvis slöjd, bild och idrott kan vi hitta flera olika typer av tekniker. Bollteknik, syteknik och målarteknik är några exempel.
Just att teknik verkligen finns överallt och flyter in i många andra ämnen och områden, tror vi är anledningen till att det är så svårt att faktiskt definiera begreppet på ett tydligt sätt. Bakom varje produkt och föremål så finns det massor med teknik som man inte ser, vi tror att det är viktigt att lyfta detta och belysa för barnen vilket teknik som ligger bakom varje föremål. Alla saker har någon gång tillverkats för att fylla ett behov, varför inte sträva efter att upplysa barnen och eleverna om detta i deras tidiga möte med föremålet?
Emma T, EmmaE, Jenny N, Patrik K.

till handledningen...

Hej Johan!
Som du ser på våra senaste inlägg så har vi i denna grupp redan genomfört våra lektioner och vi Emmor har också redan utvärderat dem. Vi anser därför inte att vi behöver ha någon didaktisk handledning, utan är mer intresserade av att få handledning gällande hur redovisningen skall gå till. Vi undrar exempelvis:

• Hur är det tänkt att vi skall redovisa?
• Skall vi tillverka papper med våra studiekamrater? (kommer att ta lång tid)
• Skall vi redovisa både förskoleperspektivet och skolperspektivet?
• Kan man i så fall i våra redovisningspar dela upp det, eller hur är det tänkt?
• Hur lång tid har vi på oss?

Det var nog de frågor vi hade för stunden, men kommer vi på några fler så hör vi av oss!

Ses på handledningen på fre den 3/4!

Hälsningar JEEP, genom Emma E.

Utvärdering av barnen och elevernas kunskaper, forts av Emmorna....

Utvärdering
Både barnen och eleverna tycker vi mindes bra vad vi hade gått igenom på våra papperslektioner, som vi hade två veckor innan. Under utvärderingen i förskolan så gick vi med barnen till en återvinningsstation och lämnade in det papper som barnen samlat in under de två veckorna, från att vi var där. Papperskassen var helt full med tidningar och ritpapper, så de hade tagit uppdraget på stort allvar och är något de kommer att fortsätta med, berättade deras förskollärare. Eleverna har också fortsatt sortera och kanske till och med blivit lite duktigare än de var innan på att sortera rätt. Utvärderingen gick till på så sätt att vi tillsammans med barnen och eleverna diskuterade kring de olika utvärderingsfrågorna, och så här svarade barnen och eleverna:

Vad händer med vårt använda och förbrukade rit/tidnings-papper?
Skolan: Det blir nytt papper ett par gånger sedan blir det toapapper.
Förskolan: Det blir nytt papper sa de flesta av barnen, men ett av barnen sa att pappret brändes upp, men när de andra barnen inflikade att det blev nytt papper så kom barnet på att så kan det också bli.

Hur återvinns papper? (papprets kretslopp)
Skolan: ”Det samlas i papperspåsar sedan läggs det i en återvinningscontainer som körs till en återvinningsfabrik och mosas sönder, sedan åker de ut på band och torkas med ”torksugar”. När pappret är torrt så skär man det sedan och så har det blivit nytt papper. Sedan används de om och om igen typ 5-10 gånger, kommer inte riktigt ihop hur många gånger det var, sen blir det toapapper i alla fall.”, förklara en elev i år 3. (Eleverna kom ihåg kretsloppet, men kunde inte komma ihåg att det en gång från början startade med att pappret kom från en skog. Det var först när vi frågade vad pappret kommer ifrån från första början som de började prata om löv, blommor, gräs och kvistar. De tänkte då på historian hur papper kom till från första början, sedan sa en elev att det kommer från träd!)
Förskolan: Här hade vi med en bild på papprets kretslopp som barnen fick titta på och berätta och beskriva hur kretsloppet gick till med hjälp av bilderna.

Hur kan pappret hålla ihop?
Skolan: ”De pressas ihop så hårt”, ”de blir så när det torkar”, ”de blir så kompakt när vattnet sugs bort mot ett hårt underlägg”, var några svar på denna fråga från eleverna.
Förskolan: I förskolan hann vi inte ställa frågan om hur pappret höll ihop. Utan det var en flicka som helt spontant började tala om hur pappret kunde hålla ihop, var det kanske klister i? Vi diskuterade kring detta och kom fram till att det inte var något klister i och att det håller ihop tack vare pappersfibrerna.

Hur gick tillverkningen av pappret till?
Skolan: ”Först rev vi tidningspapper, lade de i en hink med vatten, mixade lite vatten och papper i taget och lade det i bunken, la i lite blommor och sånt och silade och gjorde såhär …(visar)…med en ”silram”. Sedan lade vi pappet på en trasa och tog en annan trasa och tog bort vattnet sedan hängde det i torkskåpet”. ”Ja, så kan man göra så många lager man vill, så tjockt man vill ha pappret”, berättade eleverna.
Förskolan: Barnen berättade ingående om hur de hade gjort pappret. En flicka sa att vi rev tidningar och mosade ihop de i en ”sån där mixer” så att det blev ”mandelmassa"(pappersmassa, menade hon) och denna massan lades sedan i en låda. I lådan hade man sedan ramar som massan hamnade på och blev platt. Efter det lades pappret på disktrasor på golvet. För att papperna skulle torka så hängdes de upp i torkskåpet, eller ”grillades” som flickan uttryckte.

Varför skall man samla in papper och tidningar? (varför återvinning)
Skolan: ”För välgörenhet”, ”för att inte skräpa ned”, ”så att det kan bli nytt papper flera gånger” och ”för att slippa slösa på skogen”, enades eleverna.
Förskolan: För att inte skräpa ner i naturen, vi måste vara rädda om miljön sa barnen.

Vi anser att utvärderingen framhåller att barnen och eleverna har tagit till sig det vi ville att de skulle lära sig och därmed uppfyllt våra mål.

Genomförande papper på förskola och skola, av Emmorna!

Genomförandet för oss och Emmor gick bra på både förskolan och i skolan (vi var i en år 3).

På förskolan så fick vi tillgång till en större ateljé som vi kunde tillverka papper i och hade därmed alla åtta femåringar tillsammans på en gång och hjälpas åt med den gruppen, men att ändå observera varandra då vi hade delat upp arbetsuppgifterna och bytte under halva tiden. På skolan fick vi ett lite mindre grupprum då det var de enda som fanns med nära tillgång till vatten. Vi bestämde oss då för att ha sex stycken elever åt gången och observera varandra med varsin grupp. Att göra papper upptäckte vi tog ganska lång tid. Vi hade planerat att först gå igenom cartoonen, sedan tillverka papper och avsluta med en liten lektion om papper, hur pappret kom till, hur det tillverka idag samt om återvinning och papprets kretslopp. På förskolan så drog vi lite mer kortfattad fakta men berörde ändå alla punkter som planerat. Vi samlade först alla barnen på golvet i ateljén och så samtalade vi om cartoonen och de fick gissa vad de trodde vi skulle göra idag. De flesta gissade faktiskt att tillverka papper. Så vi hade förberett lite pappersmassa och visade hur de skulle göra, sedan fick fyra riva papper och de resterande fyra börja göra papper. Sedan bytte vi så alla fick riva och tillverka. Barnen fick göra två papper var eftersom vissa blev så tunna och vi var rädda att de inte skulle hålla när vi hängde upp dem i torkskåpet, men alla höll faktiskt ändå! På skolan så började Emma E att gå igenom cartoonen med första gruppen och förklara hur vi skall gå tillväga, det var då Emma T som observerade. Efter förmiddagsrasten bytte vi grupp och Emma T hade hand om undervisningen och Emma E observerade.

Både barnen och eleverna tyckte det var jättespännande att få tillverka eget papper. Eleverna tyckte att det var konstigt att det var så enkelt, bara riva sönder tidningspapper och blötlägga det och sedan mixa det sen var det klar pappersmassa! Vissa elever tyckte även att massan kändes riktigt äcklig men de vågade alla ändå känna på den under dagen. En elev tyckte det var väldigt jobbigt och ville inte alls röra vid massan, så därför tvingade vi honom eller inte att göra papper. Men när alla i hans grupp gjort ångrade han sig och gjorde ett fint papper ändå. Barnen på förskolan däremot tyckte massan kändes jätteskönt och stod mer än gärna och geggade med den, så dem fick vi till och med be sluta emellanåt. Eleverna fick även komma överens om i gruppen om de ville lägga i några blad eller blommor i pappersmassan också och de ville båda grupperna, så de blev riktigt fina papperskonstverk när de väl var färdiga. Barnen på förskolan gjorde bara med tidningspapper (de fick inte erbjudandet om att lägga i något annat). Förvånansvärt tycket vi att det var att se att barnens papper blev så vita trots att det var gamla tidningar vi använt oss av med mycket svärta.

Under tiden papperna fick torka i torkskåpet på både förskolan och skolan så hade vi en avslutande lektion med barnen och eleverna. Emma E började berätta om hur papper tillverkas idag i en mer massproduktion, sedan fortsatte Emma T om hur pappret kom till. Både barnen och eleverna var väldigt duktiga på att lyssna på tekniken och historian. På förskolan så kom barnen med frågor och frågade om de hade blekmedel i idag? Innan vi åkte till förskolan så pratade vi emmor om vi skulle ta upp de, men kom fram till att de var överkurs att blanda in kemikalier i nutidens papperstillverkning för de yngre barnen. Men eftersom denna pojke fråga tog vi upp och berättade lite om hur papperna idag blir så vita, eller färgade och blanka. På skolan lyssnade eleverna med och tog in alla fakta utan att ställa frågor. Emma E fortsatte sedan visa hur papprets kretslopp kan se ut och så samtalade vi om detta både i förskola och skola. Slutligen så kom vi in på återvinning och varför det är så viktigt att återvinna vårt gamla förbrukade rit- och tidningspapper. Till eleverna hade vi själva tillverkat ett papper innan och skrivit och målat upp hur man skall sortera och vad man bör tänka på när man sorterar till tidningsinsamlingar. Till förskolan så hade vi satt på två papper på en tidningspåse och målat upp en hand med massa saker som inte fick slängas i tidningspåsen och satt ett stort rött kryss över det och på andra sidan en hand med vad som får slängas i påsen. Sedan spelade vi upp en liten sketch där Emma T försökte slänga i olika saker och där Emma E förklara varför inte vissa saker fick slängas där i. Påsen ställdes sedan in i målarrummet på avdelningen och där i skall barnen få samla papper i så skall vi gå igenom vad som finns där i och sedan gå till pappersinsamlingen med den när vi återkommer om två veckor.

På skolans så hade vi även en gissningslek, där Emma T frågade eleverna om hur mycket exempelvis toapappersrullar, A4-papper eller dagstidningar de tror en normalstor tall kan ge. Eleverna tyckte att det var spännande och gissa och blev många gånger förvånad av svaren. En elev berättade också att han har vart med sin farfar uppe i norrland och tagit ner tallar och lastat de på lastbil för att köra det till ett flisverk som sedan fraktade de till Finland där de skulle användas till att göra papper. Med den berättelsen och avslutet med att vi måste vara rädda om vår skog och återvinna så bra vi kan så tackade vi för oss och gav läraren ”receptet” på papper, som de elever som ville sedan kunde få kopiera upp.

MÅL

Läroplansmål
Lpfö98: I Lpfö98 kan vi läsa om hur ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan skall medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstår sin delaktighet i naturens kretslopp. Det står också att verksamheten skall hjälpa barnen att förstå hur vardagsliv och arbete kan utformas så att det bidrar till en bättre miljö både i nutid och i framtid. Vidare går att läsa att barns behov av att på olika sätt få reflektera över och dela sina tankar med andra skall stödjas. Verksamheten skall utgå från barnens erfarenhetsvärld, intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Enligt Lpfö 98 är det också av stor vikt att vi i förskolan är öppna för barnens skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram.

I Lpfö98 kan vi bland annat läsa att förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar:

sin förmåga att lyssna, berätta, reflektera och ge uttryck för sina uppfattningar
sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika material och tekniker

Pedagogerna i förskolan skall sträva efter att:

ta vara på barns vetgirighet, vilja och lust att lära samt stärka barns tillit till den egna förmågan
ge barn möjlighet att förstå hur egna handlingar kan påverka miljön

Lpo94: I Lpo94 kan vi bland annat läsa att eleverna genom ett miljöperspektiv får möjligheter att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka. Det hjälper dem även att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. I läroplanen står också att eleverna genom ett historiskt perspektiv kan utveckla en beredskap inför framtiden och utveckla sin förmåga till aktivt tänkande. Enligt Lpo94 är det av stor vikt att undervisningen belyser hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling.

I Lpo94 kan vi bland annat läsa att eleverna skall:

visa respekt och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv
känna till förutsättningarna för en god miljö

Kursplanemål
Naturorienterande mål
Att naturvetenskapliga studier tillfredställer lusten att utforska naturen och ger utrymme för upptäckandets glädje är något som kursplanen framhåller. Det står också att utbildningen skall bidra till att skapa hållbar utveckling och öka vår omsorg om både natur och människor.

Mål till åk 5:
beträffande kunskapens användning
– ha kunskap om resurshushållning i vardagslivet och om praktiska åtgärder som syftar till resursbevarande

Teknik
Under denna rubrik kan vi bland annat läsa att syftet med ämnet teknik är att öka förståelsen av hur produktionsförhållanden, samhället, den fysiska miljön och därmed våra livsvillkor förändras. Teknisk verksamhet har påtagliga konsekvenser för människa, samhälle och natur. Särskilt tydligt blir detta nu för tiden då tekniken utvecklas i rask takt. Vi kan läsa i kursplanen att för att eleverna skall förstå teknikens roll och betydelse måste balansen mellan mänskliga behov och teknik behandlas i undervisningen. Det är också viktigt att belysa vilka eventuella konsekvenser och effekter för individ, samhälle och natur en viss teknikanvändning medför.

Mål till åk 5:
– kunna med handledning planera och utföra enklare konstruktioner.

Mål med våra lektioner i förskola och skola
Detta är våra övergripande mål som vi kommer att använda både på förskola och skola. De kommer att anpassas och brytas ner olika beroende på respektive målgrupp.

- Utifrån samtal med barnen och eleverna om deras tankar kring vad som sker med använt/insamlat papper vill vi att de skall få undersöka och deltaga i processen vid pappersåtervinning/papperstillverkning, för att ge dem en vardagsförståelse för hur det kan gå till.

- Barnen och eleverna skall få möjlighet att lära sig om pappersåtervinning och syftet av det och dess roll i samhället.

- Ge en inblick i liv och papprets kretslopp, för att skapa en förståelse och en helhetsbild över hur allt hänger ihop.

- Barnen och eleverna skall få inblick i det historiska perspektivet, varför och hur papper har kommit till från förr till nu, samt inblick i teknikens historia.

Vad skall barnen och eleverna kunna efter våra lärandetillfällen?

- De skall förstå att använt/insamlat papper går att återanvända igen och inte behöver slängas.

- De skall förstå hur papprets kretslopp går till. Träd papper (virke, möbler) återvinning av papper (6ggr) toapapper/energi.

- De skall veta hur återvinning av papper/papperstillverkning kan gå till.

Måluppfyllelse

Hur skall detta utvärderas?

Vår utvärdering kommer ske genom samtal med barnen och eleverna. Vi kommer att ställa öppna frågor som vi tillsammans för diskussioner kring. De skall även, i grupp, få redogöra för papprets kretslopp.

Exempel på frågor som vi kommer att använda oss av vid utvärderingen är:
· Vad händer med vårt använda/förbrukade/insamlade rit/tidningspapper? (Huvudfråga)
· Hur återvinns papper (papprets kretslopp)?
· Hur håller pappret ihop?
· Hur gick/går tillverkningen av papper till förr/nu?

I stora drag går papperstillverkning till så här i dag:
I massabruket skalar man av barken från stockarna och mal sedan sönder veden i små flisbitar. Därefter kokas eller mals flisen ytterligare så att träfibrerna frigörs.
Efter torkning får man en fluffig massa som kallas pappersmassa.
Pappersmassan forslas in i pappersbruket där pappersmassan, blandas med vatten och förbehandlas - mals - på lämpligt sätt. Denna del i processen kallas mäldberedningen.
Mälden späds med ännu mer vatten (bakvatten) från pappersmaskinen och sprutas ut på en ändlös, genomsläpplig plastduk så att den fördelas jämnt, figur 20. Plastduken kallas vira. På viran rinner och sugs vattnet av och pappersarket börjar bildas. Denna del av processen kallas avvattning. Från viran förs arket in mellan roterande valsar, där ytterligare vatten pressas ut. Det vatten som återstår torkas sedan bort över en eller flera ångvärmda cylindrar. När pappret är torrt rullas det upp på stora rullar.

Förr gjordes pappret för hand:
Man var tre stycken som jobbade i lag, ett så kallat kyplag (eftersom karet som massan förvaras i kallas kyp). Formaren stod högst i rang, det var han som formade arken. Guskaren förde över arken på yllefiltar. Läggpojkens uppgift var att se till att det fanns tvättade filtar, och se till att pressa pappersposten när den var tillräckligt stor. Som läggpojke fick man oftast börja vid 12 års ålder.

Vid den här tiden tillverkades papperet av lump, gamla kläder och textilier. Lumpsamlare reser runt i bygderna och köper upp den åtråvärda varan. Det finns inte alltid så mycket lump att få tag på, eftersom de flesta använder sina kläder tills de totalt tjänat ut. Bristen på lump gör att man så småningom börjar experimentera med annat material som till exempel trämassa. I mitten på 1800-talet börjar övergången från lump till trämassa i Sverige.

http://www.skogeniskolan.se/fakta/dokument/Timmerstocken%20SiS%201_08.pdf
http://www.skogssverige.se/massaopapptillv/paptillv.cfm?sid=9
http://www.tumbabruksmuseum.se/pdf/papperet.pdf
http://hem.passagen.se/kkotten/papper/papper.html

Referenser varför vi gör och arbetar som vi gör...

Vi har använt oss av det Sjöberg (2006) skriver är Piagets metod – att använda sig av intervju för att ta reda på barns tankar och deras logik (klinisk intervju, Sjöberg, 2006 s.282). ”Piagets metodiska sätt att närma sig barns tänkande har lika stor aktualitet idag” (Sjöberg, 2006 s.282). Vi gjorde precis som Piaget rekommenderar, nämligen att ha samtal med barnen för att försöka förstå hur de tänker och resonerar kring ett objekt. Piaget hade ofta planerade situationer där han ville få barnens förklaringar på det som hände just då, för att förstå deras tänk och se hur de tillägnade sig kunskap. Detta gjorde vi också, genom att samla en del barn och elever och ställde en fråga till dem, som löd; Vad händer med vårt använda och förbrukade rit- och tidningspapper? Precis som Piaget ville vi se hur barnen och eleverna tänker och hur deras kunskap utvecklas. Sjöberg (2006) skriver att ”Det är allmänt att allt lärande måste börja där eleven befinner sig” (s. 320). Barn har olika erfarenheter att bygga på, därför viktigt att vi tar reda på hur de tänker innan våra lektioner kan planeras. Sjöberg skriver om det intressanta och ställer sig frågan utifrån vems erfarenheter skall lektionen planeras efter? Eftersom spridningen på erfarenheter och kunskaper oftast är relativt stor, resulterar det i att det alltid finns några elever som inte får sin nya kunskap påbyggd utifrån sina gamla erfarenheter. Ett glapp mellan deras tidigare kunskaper och nya kunskaper bildas då tyvärr. Dessutom har vi alla olika föreställningar vilket också resulterar i att alla inte kan dra nytta av sina föreställningar och erfarenheter vid presentation av nya kunskaper i undervisningen. För att ta hänsyn till detta har vi i vår grupp använt oss av först ta reda på barnen och elevernas tankar, precis som Piaget gjorde, genom intervjuer med barnen/eleverna för att se hur de tänker kring vad som händer med vårt gamla och förbrukade rit- och tidningspapper. Därefter framställde vi två Cartooner, en med några av barnens svar och en med några av elevernas svar (vi valde svaren så att de skulle bli en bra spridning för att alla skall kunna känna igen något alternativ efter sina erfarenheter och föreställningar). Efter att vi gått igenom svaren på Cartoonerna och talat om att alla alternativ är rätt och samtalat lite om de olika tankarna kring alternativen berättar vi att vi skall visa hur gammalt papper kan återvinnas, vilket barnen och eleverna själva får vara med att konstruera och skapa för att få en bättre förståelse för hur det går till.

Konstruktivistiskt arbetssätt är att konstruera och skaffa sig kunskaper genom en aktiv process, förklarar Sjöberg (2006). Detta anser vi att våra barn och elever kommer att få göra genom att just tillverka eget papper. De får själva tillverka, se och förstå hur man kan tillverka papper utav gammalt rit- och tidningspapper, samtidigt som vi kommer att prata lite om hur papper från början tillverkades och hur det tillverkas idag. Vi kommer även att nämna lite om skogens kretslopp, men vår fokus ligger på pappersåtervinning, dess olika stadier och hur och varför de bör sortera och återvinna gammalt papper. Vi vill att de skall få en förståelse för att vi alla kan göra något för att spara på vår värld. ”Många bäckar små gör en stor å”, som Andersson (2008, s.194) belyser. Sjöberg (2006) förklarar just att det är viktigt att individens lärande knyts an till vetenskapliga fakta och teorier, därför vill vi att de först skall tillverka pappret och sedan ge dem lite fakta som de kan relatera sitt lärande till. I en naturvetenskaplig process försöker vi förstå vår värld, få begrepp, konstruera och lära oss hypoteser och modeller som är underlag för våra vetenskapliga lagar och teorier, förklarar Sjöberg vidare. ”Tanken prövas mot den verkliga världen” (Sjöberg, 2006 s.41). ”När vi lär kan vi aldrig bara ta över andras kunskaper eller färdigheter, utan vi måste själva vara aktiva aktörer (Sjöberg, 1006 s.42).

Naturvetenskapen och tekniken är inte statisk, utan utvecklas och drivs hela tiden framåt, se bara på hur papperstillverkningen har utvecklats från att tillverka ett papper för hand till att massproducera papper med hjälp av maskiner. Allt runt omkring oss i vår värld har vi på något sätt skapat eller varit delaktig i. Det är viktigt att känna till naturvetenskapen och teknikens historia som alltid präglar nuet. ”Naturvetenskapen är en del av vårt kulturarv, och det bör också framkomma i skolans undervisning” (Sjöberg, 2006 s. 45).

Naturvetenskapen är av intellektuella utmaningar (vetenskapen har sitt ursprung ur filosofin, producera tankarna) och tekniken är att praktiskt utveckla tankarna till verklighet (producera produkter), skriver Sjöberg (2006). Många gånger kan det också vara så att det praktiska redan är utvecklat och tekniken ligger före och vetenskapen försöker förstå tekniken, så dessa två har ett nära samspel, men vetenskap och teknologi är inte samma sak, poängterar Sjöberg (2006). ”En grundläggande skillnad är att vetenskapens mål är att förstå världen, medan teknologins mål är att lösa praktiska problem” (Sjöberg, 2006 s.89). Vetenskapen är varför och tekniken hur.

Cartoon

Här kommer länkar till de Cartoons som vi har skapat utifrån den fråga som vi ställt till barnen och eleverna.

Cartoon skolan

Cartoon förskolan

Vårt egna papper..

För ganska längesedan nu, så provade vi i JEEP på att göra vårat egna papper. Detta för att dels veta hur det går till när pappret görs men även kanske för att visa eleverna och barnen hur deras färdiga resultat kommer att bli. Det kan vara svårt att tro att den geggiga pappersmassan faktiskt är ett papper efter ett par timmar...

På detta papper är en liten figur i mitten.. Hur tror ni det gjordes?

Svar av elever i år 3 på frågan Vad händer med vårt använda och förbrukade rit- och tidningspapper?

Elever i år 3 har fortfarande sina härliga och spontana tankar kvar! Detta fick jag ta del av då jag var och samtalade med några elever om vad de tror händer med vårt använda och förbrukade rit- och tidningspapper?

Svaren som jag fick varierade och de var noga med att jag skulle förstå hur de menade och gestikulerade väl till sina förklaringar. Exempel på svar jag fick var...

• de slängs i soptunnan
• de återvinns och pressas ihop till nya papper och tidningar
• de får man leka med, jag kan göra pappersflygplan!
• man kan göra annat papper av dem och så blir det brev och vykort sen kanske
• det blir toapapper, sedan spolas det ner och åker till vattenverket sedan renas och torkas pappret så de kan bli hushållspapper. (Varför tror du att det blir hushållspapper sedan?) För de behövs mycket toapapper för att bli hushållspapper för det är mycket längre (visar hur brett toapapper är och hur brett hushållspapper är)
• tidningarna kan användas att klippa i och ritpapprena kan man ha och skriva kom-ihåg-lappar på
• det blir säkert en bänk! (jag frågar varför eleven tror det?) jo för att en bänk är av träd och träd blir papper sedan blir det träd igen, för allt går ju runt i den där cirklen du vet!

Ja, vilka underbara kommentater! Kan tänka mig att ni ler lika mycket ni som jag gjorde inombords när jag satt där och njöt av deras tankar och förklaringar...

Hur ofta tänker vi på hur fantastisk vår skog är egentligen?

Vi kan köpa oss varsitt eget träd, visste ni det? !

Det kan vi och det kan vi göra på denna sida som jag hittade när jag var ute och kika lite på nätet. Kanske känner du för att äga en björk någonstans i Sverige?! I så fall kan du köpa en björk för 50kr och få ett diplom och ägarbevis på ett miljövänligt papper, eller kanske en tall för 200kr? Sidan där du kan shoppa loss i skogen heter Ett klick för skogen och arbetar mot att rädda så många träd som möjligt. De vill bevara Sveriges skogar för framtida generationer och spara på våra träd och skogsmarker och se till att alla djur och växter som är beroende av skogen får leva kvar.

De två som har startat denna hemsida är uppvuxna i vår täta skog i norra Sverige och har vart ute och rest en del ute i världen. Depoängterar att vi i Sverige har en vacker skog och natur att vara rädd om. De har startat denna sida ideelt eftersom de inte vill se att Sverige blir som så många andra länder: kala och där parker endast finns att ta del av.
Läs mera på denna sida Ett klick för skogen...
http://ettklickforskogen.se/index.php?option=com_content&task=view&id=10&Itemid=37

På tal om att rädda vår skog så hittade jag en annan sida som skriver om att vår skog är en del av vårt naturliga kretslopp. Skogen lever på sol, vatten och koldioxid och att träden tar upp och lagrar koldioxid och skickar sedan ut syre till människor, djur och andra växter. Skogen behöver inte särskilt mycket för att överleva, men den ger oss många möjligheter till att leva väl. Skogen är inte bara en plats att gå mysiga skogspromenader i eller plocka svamp i ,utan den ger oss även energi, trä att bygga med eller att göra papper av. Vid papper tillverkning så är det vedfibrerna som tas till vara och blir pappersmassa och eftersom vi är så duktiga på att återvinna vårt använda papper och lästa tidningar… eller?! så kan vi använda denna pappersmassa ett flertal gånger och spara på våra träd. Även när träflisor och pappersmassan är förbrukad så kan vi människor ta till vara och tacka och ta emot den energi som vi kan använda exempelvis som värmekälla. Vid förbränning av trä- och pappersavfallet så frigörs även koldioxid i luften som skogens träd kan fånga upp och använda på nytt i fotosyntesen.

Visst är vår skog underbar! Läs mer om ni vill på…
http://www.edu.fi/svenska/pageLast.asp?path=499,19696,26855,85707,85713,85714

Fakta om papper

I dag har jag varit på biblioteket och hittat mer intressant fakta om papper. År 4000 f.kr
använde man mjuka lertavlor, på dessa tavlor skrev man med hjälp av kilformade vasstrån. Efter lertavlorna har olika material används som papper genom tiderna bland annat: bark, löv, papyrus (papyrusgräsets stjälk klyvs och flätas till ett slags papper), pergament (skin från får, getter, eller kalvar). 105 e.kr uppfann en Kines (Tsai Lun) pappret genom att använda olika växtfibrer som maldes och lades i vatten. Kineserna bevakade noga upptäckten av att göra papper så att den inte skulle sprida sig utan för landets gränser, detta lyckades de bra med för pappret kom först över 1000 år senare till Europa.

Tipps på två mycket bra böcker om papper.
Jerkeman, P. (2000) Papper, en mänsklig historia.
Berg, E. (1989) Gör dit eget papper

Hittade också lite fakta i följande böcker på barn avdelningen.
Platt, R. (1996) Alla tiders uppfinningar.
Firth, R. (1988) Hur funkar det?

Vad händer med pappret??

Jenny gjorde en trevlig pilotstudie. Det gjorde inte jag.. Jag åkte direkt till förskolan och hoppades att våran fråga skulle engagera barnen. Jag passade på att ställa våran cartoon-fråga när jag hamnat i rithörnan (fullt med papper) med ett par barn. Alla satt och ritade, även jag. Det var väldigt intressant att få höra hur de tänker kring vad som händer med gammalt använt papper. Det fanns en förståelse och medvetenhet över att pappret kan användas igen. Det kom upp flera funderingar över hur detta går till..

Pappret skickas till något ställe där texten suddas bort.. hmm, men undrar hur man gör med tusch? det går ju inte att sudda.. man använder nog en speciell tuschsuddigumm-maskin!?

Visst är det nog så?

Seminarium 3/3-09 Mål och bedömning

Utifrån frågeställningarna på sidan 66-67 i Naturorienterande ämnen
En samtalsguide om kunskap, arbetssätt och bedömning, (Myndigheten för skolutveckling) har vi diskuterat frågorna 1, 2, 5 och 6 har vi här sammanställt våra tankar. Vi har även utgått ifrån kursplanen i Naturorienterade ämnen samt vävt in litteratur och föreläsningar.

1. Hur bedömer du/ni elevernas kunskaper beträffande människa och natur, Natur vetenskapens verksamhet respektive naturvetenskapens användning? Hur konkretiserar du/ni kvaliteterna hos de olika betygskriterierna? Och tydliggör dem till eleverna?

2. Vilka bedömningsunderlag och situationer använder du/ni för att fånga
olika kunskaper och kvaliteter beträffande människa och natur, naturvetenskapens verksamhet respektive naturvetenskapens användning?

Människa natur
Tilltro och utvecklar sin förmåga att se mönster och strukturer som gör världen begriplig samt stärker denna förmåga genom muntlig, skriftlig och undersökande verksamhet.

Ett mönster i vår verksamhet som vi kan se är papprets återvinnig. Att barnen och eleverna får vara med och se hur/vilket sätt gammalt papper blir till nytt. Genom samtal fick de muntligt berätta vad de själva tror händer med gammalt använt papper. Själva papperstillverkningen är den undersökande och experimenterande delen där barnen och eleverna får se och delta i processen.

Genom att samtala med barnen och eleverna efter genomförd aktivitet vill vi återigen få en inblick i deras tänkande för att se om deras förståelse har ändrats.

Naturvetenskapliga verksamheten
Utvecklar sin förmåga att se hur den mänskliga kulturen påverkar och omformar naturen.

Vi vill visa på att vi genom pappersåtervinningen sparar på naturen. Det är vi människor som påverkar och omformar naturen med vårt levnadssätt. Vi kan dock välja att göra vissa val som hjälper till att spara på vår natur. Genom att effektivt använda pappret tills det inte går att använda mer (papper går att återvinna 6 gånger) så har vi sparat 6 gånger på vår natur.

Ett tillvägagångssätt för att bedöma om eleverna har utvecklat sin förmåga att se hur den mänskliga kulturen påverkar och omformar naturen är att efter en tid se hur måna barnen och eleverna är att återvinna papper. När det gäller återvinning så kan barnen och eleverna inte se effekten av sina handlingar förrän efter många år. Även ge de ett historiskt perspektiv, för att visa vad människans tidigare handlingar har skapat för förutsättningar för oss idag.

Naturvetenskapens användning
Utveckla omsorg om naturen och ansvar vid dess nyttjande.

Grundtanken är att barnen och eleverna ska förstå vikten av att ta hand om naturen och visa omsorg för sin omgivning. Genom att lära barnen och eleverna att återvinna ansvarar de för sitt nyttjande och visar omsorg för sin omgivning.

Även här ser vi om hur barnen och eleverna återvinner papper och om de har utökat sitt återvinnande och återvinner även andra föremål, som glas, frukt, plast, kartong, batterier och metall.


5. Enligt NU 03 upplever elever att lärare inte i tillräcklig grad förklarar vad
som krävs för att skaffa sig och visa kunskaper i ett visst kunskapsområde.
Hur kommunicerar du/ni med eleverna så att de vet vad som förväntas av
dem? Vad skulle du/ni behöva utveckla och hur skulle du/ni kunna göra det?

Vi lägger allting på barnen och elevernas nivå och utgår ifrån deras tidigare erfarenheter när vi planerar vår aktivitet och dess innehåll. Cartoonen är ett bra exempel på hur man får en förståelse om var barnen och elevernas kunskap ligger från början. När vi talar med barnen och eleverna under aktiviteten väljer vi att tala om begrepp som är för dem välkända men även väva in sådant som är nytt för barnen och eleverna för att utveckla nya kunskaper. Det vi förväntar oss av barnen och eleverna är att deras förståelse för återvinning ska utvecklas.

6. Hur skulle du/ni beskriva hur formativ bedömning tillämpas i undervisningen?
Är det något särskilt som skulle behöva utvecklas i din/ert sätt att utnyttja formativ bedömning?

Vi kommer hela tiden göra en formativ bedömning, då vi observerar barnen och eleverna för att se om de förstår. Detta kollar vi också genom att ställa frågor och föra diskussioner tillsammans. Vi ger kontinuerlig feedback och återkopplig till det som barnen och eleverna gör och säger, vilket resulterar i att både eleverna och undervisningen utvecklas i en positiv riktning, (Black & Williams, 1998), vilket Johan Lidberg tog upp på föreläsning 3/3-09 Högskolan i Skövde. Vårt fokus ligger på själva processen, inte på den färdiga produkten, det vill säga inte på det färdiga pappret, utan på återvinning i sig. Andersson (2008) talar om att man vid formativ bedömning kan få syn på moment i undervisningen som barnen och eleverna inte har förstått och som måste behandlas mer utförligt innan man kan gå vidare. Detta tycker vi är viktigt att tänka på, då vi upplever att det ibland endast utvärderas och bedöms i slutskedet av en aktivitet, då är det kanske egentligen för sent. Vi har ingen summativ bedömning eftersom vi inte har något slutprov på vad barnen och eleverna kan.

"PILOTSTUDIE"

Innan det var dags för mig att gå ut på en förskola/skola och ta reda på barnens/elevernas tankar kring vårt "fenomen" om förbrukat papper ville jag testa vår fråga på min 5-åriga dotter för att se om hon förstod frågan och vilka eventuella svar vi kunde tänkas få.

Frågan löd: Vad händer med vårt använda och förbrukade ritpapper och tidningar?

Hon svarade: Jo, vi slänger det i lådan. Fröken går och tömmer ut den nån gång tror jag men ingen får följa med. Hon tömmer ut det i soptunnan förresten och soporna hämtar sopbilen och sen åker det till soplastet där dom slänger av allt. Sen blir det nya sopor. Gammalt papper blir nog nytt papper som vi kan rita på igen men det luktar nog illa så vi får nog skölja av det med vatten. Eller , det går ju inte skölja av pappret med vatten men dom tar nog bort det som luktar illa med nåt men jag vet inte med vad. Dom nya papprena hamnar i affärerna. Mamma, har du förstått?

Härligt med barns spontana tankar tycker jag. Deras svar är så rätt för dem på något vis. Ska bli intressant att ta del av alla svar/tankar och sammanställa vår Cartoon. /Jenny

Seminarium om etik

Litteraturseminarium kring ”undervisning, etik, samhälle”.

Efter att vi tagit del av Susanne Klaars föreläsning ”Etik i naturvetenskap” (högskolan i Skövde 090224) och läst Andersson, B. (2008) Grundskolans naturvetenskap; helhetssyn, innehåll och progression samt Ginner, T & Mattson, G (red) (1996) Teknik i skolan har vi i dag haft seminarium kring bland annat etiskt förhållningssätt och etiskt innehåll (vad). Vi försökte också tolka Lpo94:s tankar kring etik.

Vi anser att för oss lärare är det viktigt att vi försöker bedriva undervisning och välja innehåll som möjliggör för eleverna att ”tänka till”, våga göra ställningstagande och föra diskussioner. Vi tror att detta kan uppnås genom övningar där eleverna får svara på olika frågor om exempelvis kompisrelationer, mobbing, döda djur och mode med mera. Eleverna får då syn på varandras tankar/argument och kan också få en förståelse för att allt inte bara är rätt eller fel. Genom dessa övningar/diskussioner ges även chans för eleverna att komma ett steg längre i sin egen tanke.

Både i den litteratur vi tagit del av och i Lpo94 står det att det inte endast är faktakunskaper eleverna skall ta del av i skolan utan innehållet i vår undervisning skall bidra till livslång kunskap. Det står också att ”klyftan” mellan experter och allmänheten angående etiska frågor måste minska och även här anser vi att ovanstående övningar/diskussioner kan vara till god hjälp. Som lärare anser vi, och håller med Andersson (2008), att det är viktigt att vi i undervisningen lyfter fram och för diskussioner, kring elevernas tidigare kunskaper om olika fenomen, för att undvika eventuella missförstånd. Media förmedlar ibland saker som eleverna kan få en ”felaktig” bild av. Detta är då viktigt att belysa i undervisningen för att förklara hur det egentligen förhåller sig. Som lärare är det också av stor vikt att vi är medvetna om vilket innehåll vi väljer/väljer bort och varför vi tar de beslut som vi gör. Vi håller med Ginner (1996) om att vi i skolan måste sträva efter att göra eleverna mer medvetna om vår miljö och sträva efter ett mer miljövänligare tekniksamhälle. Även Andersson (2008) poängterar att det är bland annat skolans uppdrag att ge eleverna ett sammanhang och en överblick av vår värld, miljö och människans påverkan på detta. Vårt vardagliga handlande och agerande skapar negativa konsekvenser för vår värld, mer utsläpp à högre medeltemperatur àis och glaciärer smälter à översvämningar àsur mark à sämre skördar med mera. Även våra djur och växter påverkas av vår ökade medeltemperatur på grund av växthuseffekten, vilket kan medföra att djur och växter utrotas. Vi anser dock att vi inte bara skall fokusera på den negativa etikbilden om hur vi i dag förstör vår jord (ozonlagret, ekosystem, klimatförändringar, utsläpp med mera). Vi måste också lyfta fram allt positivt vi gör för att förbättra vår jord (återvinning, miljöbilar med mera). Vi skall inte skrämma våra elever!

Människans krav på välbefinnande påverkar jordens ekosystem, förklarar Andersson (2008) och eftersom antalet invånare också ökar skapar detta en ond cirkel för vår jords resurser. I skolan måste vi samtala mer om hur vi kan spara på vår jord och gå efter mottot: ”Många bäckar små gör en stor å” (s.194). Andersson skriver också att det går att göra något åt den onda cirkeln ”det är bara en fråga om att vara uppfinningsrik i stort och smått, både på det personliga och samhälliga planet” (s.194).

Vi förde också diskussioner om att handikapp har vi först när det är något som vi inte kan klara av om vi inte har tillgång till ett hjälpmedel (ofta tekniskt hjälpmedel). Viktigt att komma ihåg att ingen är handikappad i alla situationer! Det är också viktigt att barn och elever får bra utvalda och individuellt anpassade hjälpmedel för att klara av skolan och får vara rörliga och aktiva samhällsmedborgare de också!


Frågor vi skulle vilja diskutera mer om är:
· Glöms etiken bort i undervisningen i dag?
· Hur stor plats har etiken i undervisningen?
· Vilken etikbild ger media?
· I Sverige har vi kommit långt i vårt ”miljötänk” för en hållbar utveckling men vi är trots allt ett relativt litet land och i flera andra (större) länder är det inte alls detta ”miljötänk”. Hur tar vi upp detta ”problem” med våra elever och vad får det för konsekvenser?

Bra sidor på nätet

Hej!
Har hittat några bra sidor på nätet som jag vill tippsa om. Första sidan tar upp allt mellan himmel och jord, vet ni till exempel att tallar kan bli 800 - 900 år gammla och att granar kan bli ca 400 år gammla. http://www.faktabanken.nu/
Den andra sidan tar upp mycket innom återvinning av olika material samt tar upp mycket fakta kring ämmnet. Viste du att: Nio av tio svenskar sorterar och återvinner sina tidningar.
Va bra vi är i Sverige.
Det finns också mycket olika gratis material/dekaler som går att beställa.
http://www.ftiab.se/bestallmaterial.4.63e1dc5a1178b3c22898000521.html

En effektiv eftermiddag 18/2-09

Hej hej! Gud vad vi har varit duktiga idag =)

Vi har letat och lärt oss massor om hur viktigt det är att återvinna papper för skogen och miljöns skull! Något nytt som vi bland annat lärde oss är att papper bara kan återvinnas 5-7 ggr till rit/skrivpapper och tidningar, sedan används de vidare till energiförbrännig och till toalett-papperstillverkning. Vi har också läst att vi i Sverige är duktiga på att återvinna papper, sedan har vi hittat massa annan smarrig fakta som vi återkommer med ;-) Patrik har också utifrån sina erfarenheter även delgett oss att det tar lååång tid för ett träd att växa (runt 80 år), så tänk nu på alla träd, när vi nu alltför många gånger slösar på vårt papper. Kom ihåg att återvinna!!

Mål har vi också kikat lite på och kommer att sammanställa mer efter Cartoonens svar av barnen och eleverna.

Vi återkommer med vår smarriga fakta....

//JEEP

Litteraturseminarium 10/2-2008

Science Education in Early Childhood Teacher Education: Putting Forwars a Case to Enhance Studebt Teachers´ Confidence and Competence.
Dawn Garbett (2003)

Under seminariet och rollspelet idag togs det upp vad de båda artiklarna behandlat för ämnen och vad det betyder för oss som framtida lärare. Vi har här nedan valt att sammanfatta Garbetts (2003) artikel, som vi läst mer djupgående, men även kopplat samman våra tankar från den andra Yoon (2006). Vi har även vävt in tankar och funderingar från Sjöberg (2003) och Ginner (1996). Vi avslutar med en frågeställning som kom upp under seminariet.

Vår tolkning av den lästa artikeln är att studien visar att lärarstudenter har en fattig kunskap om naturvetenskap men att de samtidigt värderar sin kunskap högre än vad den egentligen är. De anser att den nivå som deras kunskap ligger på ska räcka för att undervisa i de lägre åldrarna. Garbett framhåller dock att det behövs stora ämneskunskaper hos läraren även i de lägre åldrarna. För att kunna ställa rätt frågor och bemöta elevernas frågor menar Garbett att lärarens ämneskunskaper är viktiga. De behöver också dessa kunskaper för att på ett bra sätt kunna handleda och utmana eleverna. Garbett menar att om en lärare har bristfälliga kunskaper så minskar barnens lust och nyfikenhet att lära sig mer risken finns även att läraren lär ut fel. Läraren måste veta mer än eleverna. Ju mindre kunskap läraren har, desto mer snäv blir undervisningen.

Yoon och Onchwari (2006) motsäger sig detta då de tycker att lärarens ämneskunskaper inte är lika viktiga eftersom de kan söka kunskapen tillsammans med eleverna. Eleverna ska få undersöka tills de förstår. Yoon menar också att lärarna ska ha kännedom om barns utveckling och lärande, individuella skillnader hos eleverna samt sociala och kulturella sammanhang.
Sammanfattningsvis tolkar vi att Garbett anser att det är ämneskunskaperna som är det viktigaste redskapet för läraren. Medan Yoon lägger fokus på vikten av de didaktiska kunskaperna hos läraren. Likhet är ändå att frågorna är viktiga och att de är en grund till lärandet hos eleverna. Ännu en likhet är att miljön ska vara stimulerande och ha en positiv anda för att gynna elevernas lärande.

Vi anser att ingen av de nämnda artiklarna är tillräcklig. Det är en kombination av ämneskunskaper och de didaktiska kunskaperna som ger eleverna lärandet. Precis som Sjöberg (2003) så tycker vi att man inte ska skilja på ämnet och pedagogiken, utan kombinera dessa. De tillsammans bygger en bro till det optimala lärandet. Det vi menar är alltså en kombination av ämneskunskaper och de didaktiska kunskaperna är att föredra.

Frågor vi har reflekterat kring under diskussionen är bland annat då Ginner (1996) nämner att unga människor har bristande intresse för teknik och naturkunskap, vi undrar varför det är så och hur vi pedagoger kan ändra på detta? Ginner för också en debatt om en framtida brist på teknisk och naturvetenskaplig utbildad arbetskraft. Vi anser dock att det väsentliga i vår kommande undervisning är att ge eleverna grundläggande kompetens för att klara sig i samhället och få en förståelse av omvärlden, Det tolkar vi går hand i hand med läroplanerna.