Under terminens gång har jag vidgat min syn på teknikens innebörd på mer än ett sätt. I skolan och förskolan anser jag att det hela tiden, även om lärare och pedagoger kanske inte är medvetna om det, används teknik. Bara ute på gården när barnen och eleverna leker i sandlådan, gungar, klättrar, spelar någon bollsport finns det massor med tekniker inblandat. Lämnar man bara tanken att teknik handlar om materiella prylar så kan man finna teknik överallt! Som exempel då barnet som sitter i gungan och har kommit på hur man genom att gunga benen fram och tillbaka får upp gungans fart. Det finns även teknik då barnen gräver i sandlådan med spaden, skjuter fotbollen i målet och klättrar i klätterställningen. Dessa tekniska färdigheter är något som barnen själva måste få träna och arbeta fram. Så med andra ord är tekniska färdigheter en process som är individuell, det räcker inte att jag förklarar hur man klipper med saxen för att barnet ska kunna det. Teknik är inget som kan överföras från någon till någon annan.

Jag tänker att allt det som ett barn eller en elev gör under en dag på förskolan eller under en skoldag innefattar någon sorts teknik. Det är kanske just detta, att tekniken är något som vi har blivit så omedvetet beroende av som gör att vi inte reflekterar över att vi har så fruktansvärt mycket teknik runtomkring oss? Ginner (26/3-2009) beskrev att utan teknik så skulle vi bli helt nakna eftersom tekniken är en förlängning av oss själva och våra egna kroppar. När jag ute på fältstudierna kikat på just teknik hur den används vid lärandetillfällen så blir jag lite förvånad över att lärarna och pedagogerna inte tar till vara på alla de tillfällen av tekniska situationer som uppstår under en dag. Jag tror inte att man egentligen behöver anstränga sig så mycket för att få barn och elever att börja fundera över tekniken runt omkring sig, dock tror jag att de är beroende av att vi vuxna sätter på de teknikglasögonen och hjälper barnen och eleverna att börja se och tänka teknik.

En bra början tror jag är att starta med den vardagliga teknik runt omkring oss som faktiskt används nästan varje dag. Kanske är det uttjatat, men saxen tycker jag är ett bra exempel. Det är en teknisk pryl som alla använt. Att börja fundera över hur den fungerar och sedan utifrån detta komma in på andra mer abstrakta tekniska saker tror jag är bra. Som vi läst mycket i matematikundervisningen så ska man gå från det konkreta till det abstrakta, varför inte i tekniken använda konkreta (vardagliga, som eleverna känner igen) prylar och sedan gå till andra mer abstrakta och invecklade (som kanske inte tillhör vardagen på samma sätt) prylar. Då blir det inte så chockartat att på högstadiet helt plötsligt få ett ämne på schemat som heter teknik där man ska kunna löda ihop en gubbe i ståltråd och få lampor att lysa. Varför börja i det mest abstrakta och göra teknik till något som är långt från vardagen? Då vi egentligen är helt beroende av teknik och har den nära oss hela tiden! Tekniken är ju här, precis framför dig nu. Allt i samhället bygger på tekniken, visa det för barnen och eleverna!
http://www.macrofoto.se/bilder/Sax-webb-2.jpg
http://www.bloggportalen.se/blogportalimages/blogimages/originals/59826.png
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar