Bra sidor på nätet

Hej!
Har hittat några bra sidor på nätet som jag vill tippsa om. Första sidan tar upp allt mellan himmel och jord, vet ni till exempel att tallar kan bli 800 - 900 år gammla och att granar kan bli ca 400 år gammla. http://www.faktabanken.nu/
Den andra sidan tar upp mycket innom återvinning av olika material samt tar upp mycket fakta kring ämmnet. Viste du att: Nio av tio svenskar sorterar och återvinner sina tidningar.
Va bra vi är i Sverige.
Det finns också mycket olika gratis material/dekaler som går att beställa.
http://www.ftiab.se/bestallmaterial.4.63e1dc5a1178b3c22898000521.html

En effektiv eftermiddag 18/2-09

Hej hej! Gud vad vi har varit duktiga idag =)

Vi har letat och lärt oss massor om hur viktigt det är att återvinna papper för skogen och miljöns skull! Något nytt som vi bland annat lärde oss är att papper bara kan återvinnas 5-7 ggr till rit/skrivpapper och tidningar, sedan används de vidare till energiförbrännig och till toalett-papperstillverkning. Vi har också läst att vi i Sverige är duktiga på att återvinna papper, sedan har vi hittat massa annan smarrig fakta som vi återkommer med ;-) Patrik har också utifrån sina erfarenheter även delgett oss att det tar lååång tid för ett träd att växa (runt 80 år), så tänk nu på alla träd, när vi nu alltför många gånger slösar på vårt papper. Kom ihåg att återvinna!!

Mål har vi också kikat lite på och kommer att sammanställa mer efter Cartoonens svar av barnen och eleverna.

Vi återkommer med vår smarriga fakta....

//JEEP

Litteraturseminarium 10/2-2008

Science Education in Early Childhood Teacher Education: Putting Forwars a Case to Enhance Studebt Teachers´ Confidence and Competence.
Dawn Garbett (2003)

Under seminariet och rollspelet idag togs det upp vad de båda artiklarna behandlat för ämnen och vad det betyder för oss som framtida lärare. Vi har här nedan valt att sammanfatta Garbetts (2003) artikel, som vi läst mer djupgående, men även kopplat samman våra tankar från den andra Yoon (2006). Vi har även vävt in tankar och funderingar från Sjöberg (2003) och Ginner (1996). Vi avslutar med en frågeställning som kom upp under seminariet.

Vår tolkning av den lästa artikeln är att studien visar att lärarstudenter har en fattig kunskap om naturvetenskap men att de samtidigt värderar sin kunskap högre än vad den egentligen är. De anser att den nivå som deras kunskap ligger på ska räcka för att undervisa i de lägre åldrarna. Garbett framhåller dock att det behövs stora ämneskunskaper hos läraren även i de lägre åldrarna. För att kunna ställa rätt frågor och bemöta elevernas frågor menar Garbett att lärarens ämneskunskaper är viktiga. De behöver också dessa kunskaper för att på ett bra sätt kunna handleda och utmana eleverna. Garbett menar att om en lärare har bristfälliga kunskaper så minskar barnens lust och nyfikenhet att lära sig mer risken finns även att läraren lär ut fel. Läraren måste veta mer än eleverna. Ju mindre kunskap läraren har, desto mer snäv blir undervisningen.

Yoon och Onchwari (2006) motsäger sig detta då de tycker att lärarens ämneskunskaper inte är lika viktiga eftersom de kan söka kunskapen tillsammans med eleverna. Eleverna ska få undersöka tills de förstår. Yoon menar också att lärarna ska ha kännedom om barns utveckling och lärande, individuella skillnader hos eleverna samt sociala och kulturella sammanhang.
Sammanfattningsvis tolkar vi att Garbett anser att det är ämneskunskaperna som är det viktigaste redskapet för läraren. Medan Yoon lägger fokus på vikten av de didaktiska kunskaperna hos läraren. Likhet är ändå att frågorna är viktiga och att de är en grund till lärandet hos eleverna. Ännu en likhet är att miljön ska vara stimulerande och ha en positiv anda för att gynna elevernas lärande.

Vi anser att ingen av de nämnda artiklarna är tillräcklig. Det är en kombination av ämneskunskaper och de didaktiska kunskaperna som ger eleverna lärandet. Precis som Sjöberg (2003) så tycker vi att man inte ska skilja på ämnet och pedagogiken, utan kombinera dessa. De tillsammans bygger en bro till det optimala lärandet. Det vi menar är alltså en kombination av ämneskunskaper och de didaktiska kunskaperna är att föredra.

Frågor vi har reflekterat kring under diskussionen är bland annat då Ginner (1996) nämner att unga människor har bristande intresse för teknik och naturkunskap, vi undrar varför det är så och hur vi pedagoger kan ändra på detta? Ginner för också en debatt om en framtida brist på teknisk och naturvetenskaplig utbildad arbetskraft. Vi anser dock att det väsentliga i vår kommande undervisning är att ge eleverna grundläggande kompetens för att klara sig i samhället och få en förståelse av omvärlden, Det tolkar vi går hand i hand med läroplanerna.

ÅTERVINNING

Gällande vårt tema LIV har vi valt att arbeta med återvinning (papper). Vi vill försöka ta reda på vad barn/elever har för tankar kring var allt vårt använda/insamlade/trasiga papper tar vägen. Idag har vi själva provat på att återvinna gammalt papper till nytt fint papper. Det var roligt! Vi ska även tillverka nytt papper tillsammans med barnen/eleverna. Ser fram emot detta. Fortsättning följer...

Litteraturseminarium 4 februari

Under litteraturseminariet idag har vi bland annat diskuterat de fyra begreppen naturvetenskap, teknik, ämnesdidaktik och ämnesteori och vad dessa innebär. Hur man tolkar dessa tror vi beror på tidiga erfarenheter, förutsättningar och de upplevelser man har med sig.

Naturvetenskap är ett väldigt brett och stort begrepp som innehåller oerhört många olika delar. Andersson (2008) skriver att naturvetenskap är människans försök att på ett systematiskt sätt närma sig tillvarons stora frågor, alltså försöka förstå sin omvärld. Sjöberg (2005) tar upp att det finns en skillnad mellan skolans naturvetenskap och den naturvetenskap som är utanför skolans värld. Det som i skolan ses som naturvetenskap är ämnen som exempelvis Biologi, Kemi och Fysik. Vi upplever att dessa ämnen kan vara svårt att koppla till den vardagliga naturvetenskapen, den som sker och är runt omkring oss hela tiden. För att få en bild av hur allt fungerar i världen är det viktigt att få någon sorts helhetssyn. Vi tycker att naturvetenskap finns överallt, i alla ämnen. Andersson (2008) menar att det är vid integrering av ämnen som en helhet skapas.

Naturvetenskapen ska skildra elevernas omvärld, vi tror att den geografiska placeringen av skolan, kan ge skillnader i det som läraren anser som viktigt att ta upp. Som exempel, omvärlden kring eleverna i en storstad ser annorlunda ut än vad det gör på landet. Tar vi i val av undervisning hänsyn till att barn möter helt olika natur och teknik i sin omvärld?

Om naturvetenskapen handlar om att förklara varför vår omvärld ser ut/fungerar som den gör så handlar tekniken mer om att lösa de problem som kan dyka upp i omvärlden. Ginner (1996) menar att tekniken är ”människogjord” medans naturen är ”naturgjord”. Under seminariet diskuterade vi om vad vi minns från teknikundervisningen från vår egen skoltid. Det är ingen av oss som har något konkret minne av teknik från de tidigare åren i skolan. Det är först på högstadiet och gymnasiet vi upplever att detta kom. Vi ställer oss frågan om pedagoger i de lägre åldrarna har tillräckligt mycket ”naturtänk” i undervisningen, eller om det är så att det arbetas tillräckligt med naturvetenskap och teknik bara att det inte syns på schemat?

Andersson (2008) menar att skolans undervisning ska vara en del i världen. Då man arbetar med både naturvetenskap och teknik anser vi att man måste börja ifrån elevernas vardag och sedan koppla det till det teoretiska. Exempelvis studiebesök, teknikpromenad, experiment och genom att ge eleverna ”aha”-upplevelser där de får insikt om att det finns en anledning till varför det blir på ett visst sätt.

På tal om att koppla undervisningen till elevernas vardag och erfarenhetsvärld. Hur många har gjort en brevvåg på tekniken i skolan? Vi frågar oss hur kopplat detta är till elevers vardag egentligen..

Ämnesdidaktik menar Sjöberg (2005) är en bro mellan pedagogik och ämnet. Ämnesdidaktik är att genom att använda sig av de didaktiska frågorna, vad, hur, varför, när och för vem ur ett ämnesperspektiv. Det är viktigt att veta hur man ska forma undervisningen för att lyckas nå eleverna.

Ämnesteori är det stora stoff av kunskap och fakta som läraren måste välja i till sin undervisning. Vi tror att det är en omöjlig uppgift att undervisa ämnesteori utan att ha de didaktiska frågorna med sig. Genom att ställa sig frågorna kommer man fram till vad som är viktigt och relevant att arbeta med och hur detta ska gå till. Det som bestämmer vad som ska vara med i undervisning vid naturvetenskap och teknik är kursplaner, lärare och även elever. Just vikten av att eleverna får vara med och påverka undervisningsinnehållet har vi diskuterat och vi anser det viktigt att börja undervisningen på den nivå eleverna är och sedan arbeta vidare från den nivån. Vi upplever att styrdokumenten är breda och rymmer oerhört mycket. Tankarna i basgruppen kring detta är lite kluvna. Å ena sidan ger detta pedagoger och lärare en stor möjlighet att forma sin undervisning på sitt sätt och ta upp det som de anser är viktigt. Å andra sidan kan det vara svårt att begränsa sig och hitta en röd tråd i skolans undervisning då det är upp till den enskilde läraren att tolka och se vad som är viktigt att undervisa om.

De lärdomar vi tar med oss från litteraturseminariet är att det är viktigt att känna till många olika metoder och arbetssätt för att nå gruppen samt vara medveten om vilka tidigare erfarenheter de har och hur deras omvärld ser ut. Vi vill också trycka på att det är viktigt att inte endast tala om naturvetenskap och teknik ur ett historiskt perspektiv och hur det ser ut nu. Utan att även också samtala om hur eleverna tror att det kan se ut i framtiden. Naturvetenskap och teknik är inget statiskt som alltid kommer se ut som det gör nu. Det förändras ständigt.

Välkomna

Hej och välkomna till våran blogg!