Litteraturseminarium 4 februari

Under litteraturseminariet idag har vi bland annat diskuterat de fyra begreppen naturvetenskap, teknik, ämnesdidaktik och ämnesteori och vad dessa innebär. Hur man tolkar dessa tror vi beror på tidiga erfarenheter, förutsättningar och de upplevelser man har med sig.

Naturvetenskap är ett väldigt brett och stort begrepp som innehåller oerhört många olika delar. Andersson (2008) skriver att naturvetenskap är människans försök att på ett systematiskt sätt närma sig tillvarons stora frågor, alltså försöka förstå sin omvärld. Sjöberg (2005) tar upp att det finns en skillnad mellan skolans naturvetenskap och den naturvetenskap som är utanför skolans värld. Det som i skolan ses som naturvetenskap är ämnen som exempelvis Biologi, Kemi och Fysik. Vi upplever att dessa ämnen kan vara svårt att koppla till den vardagliga naturvetenskapen, den som sker och är runt omkring oss hela tiden. För att få en bild av hur allt fungerar i världen är det viktigt att få någon sorts helhetssyn. Vi tycker att naturvetenskap finns överallt, i alla ämnen. Andersson (2008) menar att det är vid integrering av ämnen som en helhet skapas.

Naturvetenskapen ska skildra elevernas omvärld, vi tror att den geografiska placeringen av skolan, kan ge skillnader i det som läraren anser som viktigt att ta upp. Som exempel, omvärlden kring eleverna i en storstad ser annorlunda ut än vad det gör på landet. Tar vi i val av undervisning hänsyn till att barn möter helt olika natur och teknik i sin omvärld?

Om naturvetenskapen handlar om att förklara varför vår omvärld ser ut/fungerar som den gör så handlar tekniken mer om att lösa de problem som kan dyka upp i omvärlden. Ginner (1996) menar att tekniken är ”människogjord” medans naturen är ”naturgjord”. Under seminariet diskuterade vi om vad vi minns från teknikundervisningen från vår egen skoltid. Det är ingen av oss som har något konkret minne av teknik från de tidigare åren i skolan. Det är först på högstadiet och gymnasiet vi upplever att detta kom. Vi ställer oss frågan om pedagoger i de lägre åldrarna har tillräckligt mycket ”naturtänk” i undervisningen, eller om det är så att det arbetas tillräckligt med naturvetenskap och teknik bara att det inte syns på schemat?

Andersson (2008) menar att skolans undervisning ska vara en del i världen. Då man arbetar med både naturvetenskap och teknik anser vi att man måste börja ifrån elevernas vardag och sedan koppla det till det teoretiska. Exempelvis studiebesök, teknikpromenad, experiment och genom att ge eleverna ”aha”-upplevelser där de får insikt om att det finns en anledning till varför det blir på ett visst sätt.

På tal om att koppla undervisningen till elevernas vardag och erfarenhetsvärld. Hur många har gjort en brevvåg på tekniken i skolan? Vi frågar oss hur kopplat detta är till elevers vardag egentligen..

Ämnesdidaktik menar Sjöberg (2005) är en bro mellan pedagogik och ämnet. Ämnesdidaktik är att genom att använda sig av de didaktiska frågorna, vad, hur, varför, när och för vem ur ett ämnesperspektiv. Det är viktigt att veta hur man ska forma undervisningen för att lyckas nå eleverna.

Ämnesteori är det stora stoff av kunskap och fakta som läraren måste välja i till sin undervisning. Vi tror att det är en omöjlig uppgift att undervisa ämnesteori utan att ha de didaktiska frågorna med sig. Genom att ställa sig frågorna kommer man fram till vad som är viktigt och relevant att arbeta med och hur detta ska gå till. Det som bestämmer vad som ska vara med i undervisning vid naturvetenskap och teknik är kursplaner, lärare och även elever. Just vikten av att eleverna får vara med och påverka undervisningsinnehållet har vi diskuterat och vi anser det viktigt att börja undervisningen på den nivå eleverna är och sedan arbeta vidare från den nivån. Vi upplever att styrdokumenten är breda och rymmer oerhört mycket. Tankarna i basgruppen kring detta är lite kluvna. Å ena sidan ger detta pedagoger och lärare en stor möjlighet att forma sin undervisning på sitt sätt och ta upp det som de anser är viktigt. Å andra sidan kan det vara svårt att begränsa sig och hitta en röd tråd i skolans undervisning då det är upp till den enskilde läraren att tolka och se vad som är viktigt att undervisa om.

De lärdomar vi tar med oss från litteraturseminariet är att det är viktigt att känna till många olika metoder och arbetssätt för att nå gruppen samt vara medveten om vilka tidigare erfarenheter de har och hur deras omvärld ser ut. Vi vill också trycka på att det är viktigt att inte endast tala om naturvetenskap och teknik ur ett historiskt perspektiv och hur det ser ut nu. Utan att även också samtala om hur eleverna tror att det kan se ut i framtiden. Naturvetenskap och teknik är inget statiskt som alltid kommer se ut som det gör nu. Det förändras ständigt.