MÅL

Läroplansmål
Lpfö98: I Lpfö98 kan vi läsa om hur ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan skall medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstår sin delaktighet i naturens kretslopp. Det står också att verksamheten skall hjälpa barnen att förstå hur vardagsliv och arbete kan utformas så att det bidrar till en bättre miljö både i nutid och i framtid. Vidare går att läsa att barns behov av att på olika sätt få reflektera över och dela sina tankar med andra skall stödjas. Verksamheten skall utgå från barnens erfarenhetsvärld, intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Enligt Lpfö 98 är det också av stor vikt att vi i förskolan är öppna för barnens skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram.

I Lpfö98 kan vi bland annat läsa att förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar:

sin förmåga att lyssna, berätta, reflektera och ge uttryck för sina uppfattningar
sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika material och tekniker

Pedagogerna i förskolan skall sträva efter att:

ta vara på barns vetgirighet, vilja och lust att lära samt stärka barns tillit till den egna förmågan
ge barn möjlighet att förstå hur egna handlingar kan påverka miljön

Lpo94: I Lpo94 kan vi bland annat läsa att eleverna genom ett miljöperspektiv får möjligheter att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka. Det hjälper dem även att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. I läroplanen står också att eleverna genom ett historiskt perspektiv kan utveckla en beredskap inför framtiden och utveckla sin förmåga till aktivt tänkande. Enligt Lpo94 är det av stor vikt att undervisningen belyser hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling.

I Lpo94 kan vi bland annat läsa att eleverna skall:

visa respekt och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv
känna till förutsättningarna för en god miljö

Kursplanemål
Naturorienterande mål
Att naturvetenskapliga studier tillfredställer lusten att utforska naturen och ger utrymme för upptäckandets glädje är något som kursplanen framhåller. Det står också att utbildningen skall bidra till att skapa hållbar utveckling och öka vår omsorg om både natur och människor.

Mål till åk 5:
beträffande kunskapens användning
– ha kunskap om resurshushållning i vardagslivet och om praktiska åtgärder som syftar till resursbevarande

Teknik
Under denna rubrik kan vi bland annat läsa att syftet med ämnet teknik är att öka förståelsen av hur produktionsförhållanden, samhället, den fysiska miljön och därmed våra livsvillkor förändras. Teknisk verksamhet har påtagliga konsekvenser för människa, samhälle och natur. Särskilt tydligt blir detta nu för tiden då tekniken utvecklas i rask takt. Vi kan läsa i kursplanen att för att eleverna skall förstå teknikens roll och betydelse måste balansen mellan mänskliga behov och teknik behandlas i undervisningen. Det är också viktigt att belysa vilka eventuella konsekvenser och effekter för individ, samhälle och natur en viss teknikanvändning medför.

Mål till åk 5:
– kunna med handledning planera och utföra enklare konstruktioner.

Mål med våra lektioner i förskola och skola
Detta är våra övergripande mål som vi kommer att använda både på förskola och skola. De kommer att anpassas och brytas ner olika beroende på respektive målgrupp.

- Utifrån samtal med barnen och eleverna om deras tankar kring vad som sker med använt/insamlat papper vill vi att de skall få undersöka och deltaga i processen vid pappersåtervinning/papperstillverkning, för att ge dem en vardagsförståelse för hur det kan gå till.

- Barnen och eleverna skall få möjlighet att lära sig om pappersåtervinning och syftet av det och dess roll i samhället.

- Ge en inblick i liv och papprets kretslopp, för att skapa en förståelse och en helhetsbild över hur allt hänger ihop.

- Barnen och eleverna skall få inblick i det historiska perspektivet, varför och hur papper har kommit till från förr till nu, samt inblick i teknikens historia.

Vad skall barnen och eleverna kunna efter våra lärandetillfällen?

- De skall förstå att använt/insamlat papper går att återanvända igen och inte behöver slängas.

- De skall förstå hur papprets kretslopp går till. Träd papper (virke, möbler) återvinning av papper (6ggr) toapapper/energi.

- De skall veta hur återvinning av papper/papperstillverkning kan gå till.

Måluppfyllelse

Hur skall detta utvärderas?

Vår utvärdering kommer ske genom samtal med barnen och eleverna. Vi kommer att ställa öppna frågor som vi tillsammans för diskussioner kring. De skall även, i grupp, få redogöra för papprets kretslopp.

Exempel på frågor som vi kommer att använda oss av vid utvärderingen är:
· Vad händer med vårt använda/förbrukade/insamlade rit/tidningspapper? (Huvudfråga)
· Hur återvinns papper (papprets kretslopp)?
· Hur håller pappret ihop?
· Hur gick/går tillverkningen av papper till förr/nu?

I stora drag går papperstillverkning till så här i dag:
I massabruket skalar man av barken från stockarna och mal sedan sönder veden i små flisbitar. Därefter kokas eller mals flisen ytterligare så att träfibrerna frigörs.
Efter torkning får man en fluffig massa som kallas pappersmassa.
Pappersmassan forslas in i pappersbruket där pappersmassan, blandas med vatten och förbehandlas - mals - på lämpligt sätt. Denna del i processen kallas mäldberedningen.
Mälden späds med ännu mer vatten (bakvatten) från pappersmaskinen och sprutas ut på en ändlös, genomsläpplig plastduk så att den fördelas jämnt, figur 20. Plastduken kallas vira. På viran rinner och sugs vattnet av och pappersarket börjar bildas. Denna del av processen kallas avvattning. Från viran förs arket in mellan roterande valsar, där ytterligare vatten pressas ut. Det vatten som återstår torkas sedan bort över en eller flera ångvärmda cylindrar. När pappret är torrt rullas det upp på stora rullar.

Förr gjordes pappret för hand:
Man var tre stycken som jobbade i lag, ett så kallat kyplag (eftersom karet som massan förvaras i kallas kyp). Formaren stod högst i rang, det var han som formade arken. Guskaren förde över arken på yllefiltar. Läggpojkens uppgift var att se till att det fanns tvättade filtar, och se till att pressa pappersposten när den var tillräckligt stor. Som läggpojke fick man oftast börja vid 12 års ålder.

Vid den här tiden tillverkades papperet av lump, gamla kläder och textilier. Lumpsamlare reser runt i bygderna och köper upp den åtråvärda varan. Det finns inte alltid så mycket lump att få tag på, eftersom de flesta använder sina kläder tills de totalt tjänat ut. Bristen på lump gör att man så småningom börjar experimentera med annat material som till exempel trämassa. I mitten på 1800-talet börjar övergången från lump till trämassa i Sverige.

http://www.skogeniskolan.se/fakta/dokument/Timmerstocken%20SiS%201_08.pdf
http://www.skogssverige.se/massaopapptillv/paptillv.cfm?sid=9
http://www.tumbabruksmuseum.se/pdf/papperet.pdf
http://hem.passagen.se/kkotten/papper/papper.html

Referenser varför vi gör och arbetar som vi gör...

Vi har använt oss av det Sjöberg (2006) skriver är Piagets metod – att använda sig av intervju för att ta reda på barns tankar och deras logik (klinisk intervju, Sjöberg, 2006 s.282). ”Piagets metodiska sätt att närma sig barns tänkande har lika stor aktualitet idag” (Sjöberg, 2006 s.282). Vi gjorde precis som Piaget rekommenderar, nämligen att ha samtal med barnen för att försöka förstå hur de tänker och resonerar kring ett objekt. Piaget hade ofta planerade situationer där han ville få barnens förklaringar på det som hände just då, för att förstå deras tänk och se hur de tillägnade sig kunskap. Detta gjorde vi också, genom att samla en del barn och elever och ställde en fråga till dem, som löd; Vad händer med vårt använda och förbrukade rit- och tidningspapper? Precis som Piaget ville vi se hur barnen och eleverna tänker och hur deras kunskap utvecklas. Sjöberg (2006) skriver att ”Det är allmänt att allt lärande måste börja där eleven befinner sig” (s. 320). Barn har olika erfarenheter att bygga på, därför viktigt att vi tar reda på hur de tänker innan våra lektioner kan planeras. Sjöberg skriver om det intressanta och ställer sig frågan utifrån vems erfarenheter skall lektionen planeras efter? Eftersom spridningen på erfarenheter och kunskaper oftast är relativt stor, resulterar det i att det alltid finns några elever som inte får sin nya kunskap påbyggd utifrån sina gamla erfarenheter. Ett glapp mellan deras tidigare kunskaper och nya kunskaper bildas då tyvärr. Dessutom har vi alla olika föreställningar vilket också resulterar i att alla inte kan dra nytta av sina föreställningar och erfarenheter vid presentation av nya kunskaper i undervisningen. För att ta hänsyn till detta har vi i vår grupp använt oss av först ta reda på barnen och elevernas tankar, precis som Piaget gjorde, genom intervjuer med barnen/eleverna för att se hur de tänker kring vad som händer med vårt gamla och förbrukade rit- och tidningspapper. Därefter framställde vi två Cartooner, en med några av barnens svar och en med några av elevernas svar (vi valde svaren så att de skulle bli en bra spridning för att alla skall kunna känna igen något alternativ efter sina erfarenheter och föreställningar). Efter att vi gått igenom svaren på Cartoonerna och talat om att alla alternativ är rätt och samtalat lite om de olika tankarna kring alternativen berättar vi att vi skall visa hur gammalt papper kan återvinnas, vilket barnen och eleverna själva får vara med att konstruera och skapa för att få en bättre förståelse för hur det går till.

Konstruktivistiskt arbetssätt är att konstruera och skaffa sig kunskaper genom en aktiv process, förklarar Sjöberg (2006). Detta anser vi att våra barn och elever kommer att få göra genom att just tillverka eget papper. De får själva tillverka, se och förstå hur man kan tillverka papper utav gammalt rit- och tidningspapper, samtidigt som vi kommer att prata lite om hur papper från början tillverkades och hur det tillverkas idag. Vi kommer även att nämna lite om skogens kretslopp, men vår fokus ligger på pappersåtervinning, dess olika stadier och hur och varför de bör sortera och återvinna gammalt papper. Vi vill att de skall få en förståelse för att vi alla kan göra något för att spara på vår värld. ”Många bäckar små gör en stor å”, som Andersson (2008, s.194) belyser. Sjöberg (2006) förklarar just att det är viktigt att individens lärande knyts an till vetenskapliga fakta och teorier, därför vill vi att de först skall tillverka pappret och sedan ge dem lite fakta som de kan relatera sitt lärande till. I en naturvetenskaplig process försöker vi förstå vår värld, få begrepp, konstruera och lära oss hypoteser och modeller som är underlag för våra vetenskapliga lagar och teorier, förklarar Sjöberg vidare. ”Tanken prövas mot den verkliga världen” (Sjöberg, 2006 s.41). ”När vi lär kan vi aldrig bara ta över andras kunskaper eller färdigheter, utan vi måste själva vara aktiva aktörer (Sjöberg, 1006 s.42).

Naturvetenskapen och tekniken är inte statisk, utan utvecklas och drivs hela tiden framåt, se bara på hur papperstillverkningen har utvecklats från att tillverka ett papper för hand till att massproducera papper med hjälp av maskiner. Allt runt omkring oss i vår värld har vi på något sätt skapat eller varit delaktig i. Det är viktigt att känna till naturvetenskapen och teknikens historia som alltid präglar nuet. ”Naturvetenskapen är en del av vårt kulturarv, och det bör också framkomma i skolans undervisning” (Sjöberg, 2006 s. 45).

Naturvetenskapen är av intellektuella utmaningar (vetenskapen har sitt ursprung ur filosofin, producera tankarna) och tekniken är att praktiskt utveckla tankarna till verklighet (producera produkter), skriver Sjöberg (2006). Många gånger kan det också vara så att det praktiska redan är utvecklat och tekniken ligger före och vetenskapen försöker förstå tekniken, så dessa två har ett nära samspel, men vetenskap och teknologi är inte samma sak, poängterar Sjöberg (2006). ”En grundläggande skillnad är att vetenskapens mål är att förstå världen, medan teknologins mål är att lösa praktiska problem” (Sjöberg, 2006 s.89). Vetenskapen är varför och tekniken hur.

Cartoon

Här kommer länkar till de Cartoons som vi har skapat utifrån den fråga som vi ställt till barnen och eleverna.

Cartoon skolan

Cartoon förskolan

Vårt egna papper..

För ganska längesedan nu, så provade vi i JEEP på att göra vårat egna papper. Detta för att dels veta hur det går till när pappret görs men även kanske för att visa eleverna och barnen hur deras färdiga resultat kommer att bli. Det kan vara svårt att tro att den geggiga pappersmassan faktiskt är ett papper efter ett par timmar...

På detta papper är en liten figur i mitten.. Hur tror ni det gjordes?

Svar av elever i år 3 på frågan Vad händer med vårt använda och förbrukade rit- och tidningspapper?

Elever i år 3 har fortfarande sina härliga och spontana tankar kvar! Detta fick jag ta del av då jag var och samtalade med några elever om vad de tror händer med vårt använda och förbrukade rit- och tidningspapper?

Svaren som jag fick varierade och de var noga med att jag skulle förstå hur de menade och gestikulerade väl till sina förklaringar. Exempel på svar jag fick var...

• de slängs i soptunnan
• de återvinns och pressas ihop till nya papper och tidningar
• de får man leka med, jag kan göra pappersflygplan!
• man kan göra annat papper av dem och så blir det brev och vykort sen kanske
• det blir toapapper, sedan spolas det ner och åker till vattenverket sedan renas och torkas pappret så de kan bli hushållspapper. (Varför tror du att det blir hushållspapper sedan?) För de behövs mycket toapapper för att bli hushållspapper för det är mycket längre (visar hur brett toapapper är och hur brett hushållspapper är)
• tidningarna kan användas att klippa i och ritpapprena kan man ha och skriva kom-ihåg-lappar på
• det blir säkert en bänk! (jag frågar varför eleven tror det?) jo för att en bänk är av träd och träd blir papper sedan blir det träd igen, för allt går ju runt i den där cirklen du vet!

Ja, vilka underbara kommentater! Kan tänka mig att ni ler lika mycket ni som jag gjorde inombords när jag satt där och njöt av deras tankar och förklaringar...

Hur ofta tänker vi på hur fantastisk vår skog är egentligen?

Vi kan köpa oss varsitt eget träd, visste ni det? !

Det kan vi och det kan vi göra på denna sida som jag hittade när jag var ute och kika lite på nätet. Kanske känner du för att äga en björk någonstans i Sverige?! I så fall kan du köpa en björk för 50kr och få ett diplom och ägarbevis på ett miljövänligt papper, eller kanske en tall för 200kr? Sidan där du kan shoppa loss i skogen heter Ett klick för skogen och arbetar mot att rädda så många träd som möjligt. De vill bevara Sveriges skogar för framtida generationer och spara på våra träd och skogsmarker och se till att alla djur och växter som är beroende av skogen får leva kvar.

De två som har startat denna hemsida är uppvuxna i vår täta skog i norra Sverige och har vart ute och rest en del ute i världen. Depoängterar att vi i Sverige har en vacker skog och natur att vara rädd om. De har startat denna sida ideelt eftersom de inte vill se att Sverige blir som så många andra länder: kala och där parker endast finns att ta del av.
Läs mera på denna sida Ett klick för skogen...
http://ettklickforskogen.se/index.php?option=com_content&task=view&id=10&Itemid=37

På tal om att rädda vår skog så hittade jag en annan sida som skriver om att vår skog är en del av vårt naturliga kretslopp. Skogen lever på sol, vatten och koldioxid och att träden tar upp och lagrar koldioxid och skickar sedan ut syre till människor, djur och andra växter. Skogen behöver inte särskilt mycket för att överleva, men den ger oss många möjligheter till att leva väl. Skogen är inte bara en plats att gå mysiga skogspromenader i eller plocka svamp i ,utan den ger oss även energi, trä att bygga med eller att göra papper av. Vid papper tillverkning så är det vedfibrerna som tas till vara och blir pappersmassa och eftersom vi är så duktiga på att återvinna vårt använda papper och lästa tidningar… eller?! så kan vi använda denna pappersmassa ett flertal gånger och spara på våra träd. Även när träflisor och pappersmassan är förbrukad så kan vi människor ta till vara och tacka och ta emot den energi som vi kan använda exempelvis som värmekälla. Vid förbränning av trä- och pappersavfallet så frigörs även koldioxid i luften som skogens träd kan fånga upp och använda på nytt i fotosyntesen.

Visst är vår skog underbar! Läs mer om ni vill på…
http://www.edu.fi/svenska/pageLast.asp?path=499,19696,26855,85707,85713,85714

Fakta om papper

I dag har jag varit på biblioteket och hittat mer intressant fakta om papper. År 4000 f.kr
använde man mjuka lertavlor, på dessa tavlor skrev man med hjälp av kilformade vasstrån. Efter lertavlorna har olika material används som papper genom tiderna bland annat: bark, löv, papyrus (papyrusgräsets stjälk klyvs och flätas till ett slags papper), pergament (skin från får, getter, eller kalvar). 105 e.kr uppfann en Kines (Tsai Lun) pappret genom att använda olika växtfibrer som maldes och lades i vatten. Kineserna bevakade noga upptäckten av att göra papper så att den inte skulle sprida sig utan för landets gränser, detta lyckades de bra med för pappret kom först över 1000 år senare till Europa.

Tipps på två mycket bra böcker om papper.
Jerkeman, P. (2000) Papper, en mänsklig historia.
Berg, E. (1989) Gör dit eget papper

Hittade också lite fakta i följande böcker på barn avdelningen.
Platt, R. (1996) Alla tiders uppfinningar.
Firth, R. (1988) Hur funkar det?

Vad händer med pappret??

Jenny gjorde en trevlig pilotstudie. Det gjorde inte jag.. Jag åkte direkt till förskolan och hoppades att våran fråga skulle engagera barnen. Jag passade på att ställa våran cartoon-fråga när jag hamnat i rithörnan (fullt med papper) med ett par barn. Alla satt och ritade, även jag. Det var väldigt intressant att få höra hur de tänker kring vad som händer med gammalt använt papper. Det fanns en förståelse och medvetenhet över att pappret kan användas igen. Det kom upp flera funderingar över hur detta går till..

Pappret skickas till något ställe där texten suddas bort.. hmm, men undrar hur man gör med tusch? det går ju inte att sudda.. man använder nog en speciell tuschsuddigumm-maskin!?

Visst är det nog så?

Seminarium 3/3-09 Mål och bedömning

Utifrån frågeställningarna på sidan 66-67 i Naturorienterande ämnen
En samtalsguide om kunskap, arbetssätt och bedömning, (Myndigheten för skolutveckling) har vi diskuterat frågorna 1, 2, 5 och 6 har vi här sammanställt våra tankar. Vi har även utgått ifrån kursplanen i Naturorienterade ämnen samt vävt in litteratur och föreläsningar.

1. Hur bedömer du/ni elevernas kunskaper beträffande människa och natur, Natur vetenskapens verksamhet respektive naturvetenskapens användning? Hur konkretiserar du/ni kvaliteterna hos de olika betygskriterierna? Och tydliggör dem till eleverna?

2. Vilka bedömningsunderlag och situationer använder du/ni för att fånga
olika kunskaper och kvaliteter beträffande människa och natur, naturvetenskapens verksamhet respektive naturvetenskapens användning?

Människa natur
Tilltro och utvecklar sin förmåga att se mönster och strukturer som gör världen begriplig samt stärker denna förmåga genom muntlig, skriftlig och undersökande verksamhet.

Ett mönster i vår verksamhet som vi kan se är papprets återvinnig. Att barnen och eleverna får vara med och se hur/vilket sätt gammalt papper blir till nytt. Genom samtal fick de muntligt berätta vad de själva tror händer med gammalt använt papper. Själva papperstillverkningen är den undersökande och experimenterande delen där barnen och eleverna får se och delta i processen.

Genom att samtala med barnen och eleverna efter genomförd aktivitet vill vi återigen få en inblick i deras tänkande för att se om deras förståelse har ändrats.

Naturvetenskapliga verksamheten
Utvecklar sin förmåga att se hur den mänskliga kulturen påverkar och omformar naturen.

Vi vill visa på att vi genom pappersåtervinningen sparar på naturen. Det är vi människor som påverkar och omformar naturen med vårt levnadssätt. Vi kan dock välja att göra vissa val som hjälper till att spara på vår natur. Genom att effektivt använda pappret tills det inte går att använda mer (papper går att återvinna 6 gånger) så har vi sparat 6 gånger på vår natur.

Ett tillvägagångssätt för att bedöma om eleverna har utvecklat sin förmåga att se hur den mänskliga kulturen påverkar och omformar naturen är att efter en tid se hur måna barnen och eleverna är att återvinna papper. När det gäller återvinning så kan barnen och eleverna inte se effekten av sina handlingar förrän efter många år. Även ge de ett historiskt perspektiv, för att visa vad människans tidigare handlingar har skapat för förutsättningar för oss idag.

Naturvetenskapens användning
Utveckla omsorg om naturen och ansvar vid dess nyttjande.

Grundtanken är att barnen och eleverna ska förstå vikten av att ta hand om naturen och visa omsorg för sin omgivning. Genom att lära barnen och eleverna att återvinna ansvarar de för sitt nyttjande och visar omsorg för sin omgivning.

Även här ser vi om hur barnen och eleverna återvinner papper och om de har utökat sitt återvinnande och återvinner även andra föremål, som glas, frukt, plast, kartong, batterier och metall.


5. Enligt NU 03 upplever elever att lärare inte i tillräcklig grad förklarar vad
som krävs för att skaffa sig och visa kunskaper i ett visst kunskapsområde.
Hur kommunicerar du/ni med eleverna så att de vet vad som förväntas av
dem? Vad skulle du/ni behöva utveckla och hur skulle du/ni kunna göra det?

Vi lägger allting på barnen och elevernas nivå och utgår ifrån deras tidigare erfarenheter när vi planerar vår aktivitet och dess innehåll. Cartoonen är ett bra exempel på hur man får en förståelse om var barnen och elevernas kunskap ligger från början. När vi talar med barnen och eleverna under aktiviteten väljer vi att tala om begrepp som är för dem välkända men även väva in sådant som är nytt för barnen och eleverna för att utveckla nya kunskaper. Det vi förväntar oss av barnen och eleverna är att deras förståelse för återvinning ska utvecklas.

6. Hur skulle du/ni beskriva hur formativ bedömning tillämpas i undervisningen?
Är det något särskilt som skulle behöva utvecklas i din/ert sätt att utnyttja formativ bedömning?

Vi kommer hela tiden göra en formativ bedömning, då vi observerar barnen och eleverna för att se om de förstår. Detta kollar vi också genom att ställa frågor och föra diskussioner tillsammans. Vi ger kontinuerlig feedback och återkopplig till det som barnen och eleverna gör och säger, vilket resulterar i att både eleverna och undervisningen utvecklas i en positiv riktning, (Black & Williams, 1998), vilket Johan Lidberg tog upp på föreläsning 3/3-09 Högskolan i Skövde. Vårt fokus ligger på själva processen, inte på den färdiga produkten, det vill säga inte på det färdiga pappret, utan på återvinning i sig. Andersson (2008) talar om att man vid formativ bedömning kan få syn på moment i undervisningen som barnen och eleverna inte har förstått och som måste behandlas mer utförligt innan man kan gå vidare. Detta tycker vi är viktigt att tänka på, då vi upplever att det ibland endast utvärderas och bedöms i slutskedet av en aktivitet, då är det kanske egentligen för sent. Vi har ingen summativ bedömning eftersom vi inte har något slutprov på vad barnen och eleverna kan.

"PILOTSTUDIE"

Innan det var dags för mig att gå ut på en förskola/skola och ta reda på barnens/elevernas tankar kring vårt "fenomen" om förbrukat papper ville jag testa vår fråga på min 5-åriga dotter för att se om hon förstod frågan och vilka eventuella svar vi kunde tänkas få.

Frågan löd: Vad händer med vårt använda och förbrukade ritpapper och tidningar?

Hon svarade: Jo, vi slänger det i lådan. Fröken går och tömmer ut den nån gång tror jag men ingen får följa med. Hon tömmer ut det i soptunnan förresten och soporna hämtar sopbilen och sen åker det till soplastet där dom slänger av allt. Sen blir det nya sopor. Gammalt papper blir nog nytt papper som vi kan rita på igen men det luktar nog illa så vi får nog skölja av det med vatten. Eller , det går ju inte skölja av pappret med vatten men dom tar nog bort det som luktar illa med nåt men jag vet inte med vad. Dom nya papprena hamnar i affärerna. Mamma, har du förstått?

Härligt med barns spontana tankar tycker jag. Deras svar är så rätt för dem på något vis. Ska bli intressant att ta del av alla svar/tankar och sammanställa vår Cartoon. /Jenny

Seminarium om etik

Litteraturseminarium kring ”undervisning, etik, samhälle”.

Efter att vi tagit del av Susanne Klaars föreläsning ”Etik i naturvetenskap” (högskolan i Skövde 090224) och läst Andersson, B. (2008) Grundskolans naturvetenskap; helhetssyn, innehåll och progression samt Ginner, T & Mattson, G (red) (1996) Teknik i skolan har vi i dag haft seminarium kring bland annat etiskt förhållningssätt och etiskt innehåll (vad). Vi försökte också tolka Lpo94:s tankar kring etik.

Vi anser att för oss lärare är det viktigt att vi försöker bedriva undervisning och välja innehåll som möjliggör för eleverna att ”tänka till”, våga göra ställningstagande och föra diskussioner. Vi tror att detta kan uppnås genom övningar där eleverna får svara på olika frågor om exempelvis kompisrelationer, mobbing, döda djur och mode med mera. Eleverna får då syn på varandras tankar/argument och kan också få en förståelse för att allt inte bara är rätt eller fel. Genom dessa övningar/diskussioner ges även chans för eleverna att komma ett steg längre i sin egen tanke.

Både i den litteratur vi tagit del av och i Lpo94 står det att det inte endast är faktakunskaper eleverna skall ta del av i skolan utan innehållet i vår undervisning skall bidra till livslång kunskap. Det står också att ”klyftan” mellan experter och allmänheten angående etiska frågor måste minska och även här anser vi att ovanstående övningar/diskussioner kan vara till god hjälp. Som lärare anser vi, och håller med Andersson (2008), att det är viktigt att vi i undervisningen lyfter fram och för diskussioner, kring elevernas tidigare kunskaper om olika fenomen, för att undvika eventuella missförstånd. Media förmedlar ibland saker som eleverna kan få en ”felaktig” bild av. Detta är då viktigt att belysa i undervisningen för att förklara hur det egentligen förhåller sig. Som lärare är det också av stor vikt att vi är medvetna om vilket innehåll vi väljer/väljer bort och varför vi tar de beslut som vi gör. Vi håller med Ginner (1996) om att vi i skolan måste sträva efter att göra eleverna mer medvetna om vår miljö och sträva efter ett mer miljövänligare tekniksamhälle. Även Andersson (2008) poängterar att det är bland annat skolans uppdrag att ge eleverna ett sammanhang och en överblick av vår värld, miljö och människans påverkan på detta. Vårt vardagliga handlande och agerande skapar negativa konsekvenser för vår värld, mer utsläpp à högre medeltemperatur àis och glaciärer smälter à översvämningar àsur mark à sämre skördar med mera. Även våra djur och växter påverkas av vår ökade medeltemperatur på grund av växthuseffekten, vilket kan medföra att djur och växter utrotas. Vi anser dock att vi inte bara skall fokusera på den negativa etikbilden om hur vi i dag förstör vår jord (ozonlagret, ekosystem, klimatförändringar, utsläpp med mera). Vi måste också lyfta fram allt positivt vi gör för att förbättra vår jord (återvinning, miljöbilar med mera). Vi skall inte skrämma våra elever!

Människans krav på välbefinnande påverkar jordens ekosystem, förklarar Andersson (2008) och eftersom antalet invånare också ökar skapar detta en ond cirkel för vår jords resurser. I skolan måste vi samtala mer om hur vi kan spara på vår jord och gå efter mottot: ”Många bäckar små gör en stor å” (s.194). Andersson skriver också att det går att göra något åt den onda cirkeln ”det är bara en fråga om att vara uppfinningsrik i stort och smått, både på det personliga och samhälliga planet” (s.194).

Vi förde också diskussioner om att handikapp har vi först när det är något som vi inte kan klara av om vi inte har tillgång till ett hjälpmedel (ofta tekniskt hjälpmedel). Viktigt att komma ihåg att ingen är handikappad i alla situationer! Det är också viktigt att barn och elever får bra utvalda och individuellt anpassade hjälpmedel för att klara av skolan och får vara rörliga och aktiva samhällsmedborgare de också!


Frågor vi skulle vilja diskutera mer om är:
· Glöms etiken bort i undervisningen i dag?
· Hur stor plats har etiken i undervisningen?
· Vilken etikbild ger media?
· I Sverige har vi kommit långt i vårt ”miljötänk” för en hållbar utveckling men vi är trots allt ett relativt litet land och i flera andra (större) länder är det inte alls detta ”miljötänk”. Hur tar vi upp detta ”problem” med våra elever och vad får det för konsekvenser?