så här görs nya tidningar av gamla.
eller...?;-)
Tänk om det vore så lätt!!
torsdag 30 april 2009
lördag 18 april 2009
Dalenium
Jag och Jenny + två klasskamrater ur en annan grupp var i fredags (27/3) på Dalenium Science Center i Stenstorp. Vi hade turen att få följa en F-2 från Åsarpsskolan under några timmar på förmiddagen. Vi har delat upp besöket på Dalenium på två gånger första gången är vi på Centret i Stenstorp och andra gången skall vi följa med mobilt ut till ett fritids i Tidaholm där de skall genomföra ett gastema. Tillbaka till Stenstorp och den 27/3, temat för denna förmiddag var ”Bland stjärnor och planeter”, Barnen delades upp i tre grupper. Vi följde med första gruppen och vi började med att se en film samt att titta på våra olika planeter i solsystemet.
Efter denna stund var det dags att gå in i stjärnrummet där vi fick lägga oss ned på golvet och titta på stjärnorna i taket.
Efter detta var det dags för att fritt gå om kring och undersöka/experimentera vilket var mycket roligt och intressant. Både jag och Jenny konstaterade att vi båda lärt oss nya saker under denna korta förmiddag som vi aldrig lärde oss när vi gick i skolan. Tänk om vi kunnat få gå på ett sådant Science Center på den tiden vi gick i skolan. Vilken lycka det skulle ha varit och vilken kunskap vi kunde haft med oss från grundskolan och gymnasiet.
Spikstolarna var faktiskt riktigt sköna att sitta på.
Hittade en gammal kollega från Högskolan som aldrig lyckades med c-uppsatsen.
Om det skulle visa sig att Jenny mot förmodan skulle vill ja byta karriär i framtiden kan hon ju alltid satsa på att köra skogsmaskin, gick riktigt bra.
(Mycket bättre än vad jag kunde köra)
Efter denna stund var det dags att gå in i stjärnrummet där vi fick lägga oss ned på golvet och titta på stjärnorna i taket.
Efter detta var det dags för att fritt gå om kring och undersöka/experimentera vilket var mycket roligt och intressant. Både jag och Jenny konstaterade att vi båda lärt oss nya saker under denna korta förmiddag som vi aldrig lärde oss när vi gick i skolan. Tänk om vi kunnat få gå på ett sådant Science Center på den tiden vi gick i skolan. Vilken lycka det skulle ha varit och vilken kunskap vi kunde haft med oss från grundskolan och gymnasiet.
Spikstolarna var faktiskt riktigt sköna att sitta på.
Lego är det väll aldrig fel att bygga med.
Hittade en gammal kollega från Högskolan som aldrig lyckades med c-uppsatsen.
Om det skulle visa sig att Jenny mot förmodan skulle vill ja byta karriär i framtiden kan hon ju alltid satsa på att köra skogsmaskin, gick riktigt bra.
(Mycket bättre än vad jag kunde köra)
måndag 13 april 2009
Papperstillverkning
Här kommer lite bilder från då vi (Jenny och Patrik) tillsammans med barnen och eleverna tillverkade papper. Detta var något som alla uppskattade och skulle vilja göra igen. Vid vår utvärdering märkte vi också vad mycket barnen och eleverna hade lärt sig om papper, papprets historia, papprets kretslopp, återvinning, med mera då de tillsammans mycket väl kunde redogöra för detta. Vid utvärderingen var det också kul att se att barnen hade börjat att samla in förbrukat papper för att sedan lämna till återvinning (eller kanske tillverka nytt papper). Visst blev det fina papper?
onsdag 8 april 2009
Besök på Balthazar
Att få vara på Balthazar en hel dag var otroligt givande och intressesant men framförallt roligt!
Balthazar är en science center där det är proppfullt med massa olika spännande experiment som syftar till att öka intresset för naturvetenskap och teknik. Under en dag på Balthazar sker det flertal olika besök från klasser som kanske har avslutning på ett tema eller har besöket som en introduktion på ett tema. I år är det astronomiskt år så vid våra besök så låg ganska mycket fokus på just rymden. Vi fick se en lärorik teater om rymden och några av de mest kända rymdforskarna, göra egna rymdraketer, se och lyssna på hur och när det första månbesöket genomfördes och även ligga på golvet i ett mörkt rum och titta på stjärnorna på himlen..eller menar i taket.
Balthazar är en science center där det är proppfullt med massa olika spännande experiment som syftar till att öka intresset för naturvetenskap och teknik. Under en dag på Balthazar sker det flertal olika besök från klasser som kanske har avslutning på ett tema eller har besöket som en introduktion på ett tema. I år är det astronomiskt år så vid våra besök så låg ganska mycket fokus på just rymden. Vi fick se en lärorik teater om rymden och några av de mest kända rymdforskarna, göra egna rymdraketer, se och lyssna på hur och när det första månbesöket genomfördes och även ligga på golvet i ett mörkt rum och titta på stjärnorna på himlen..eller menar i taket.
Efter att vi fått vara delaktiga i de olika klassbesöken så fick vi möjlighet att titta på alla de material som Balthazar har att tillgå. De har flera temalådor som förskolor och skolor inom Skövdekommun får låna under två veckor, helt kostnadsfritt. I dessa temalådor kan man hitta massor olika experiment som handlar om exempelvis rymden, konstruktion, vatten-luft-energi, ljud och papperstillverkning.
Vill du veta mer om Balthazar så tycker jag att du ska gå in på deras hemsida och läsa!
Under veckorna har de inbokade skolbesök, medans under söndagarna får allmänheten komma på besök. Jag vet i allfall någon som kommer att ta med sin lillasyster på ett besök dit under våren, bara för att det var så roligt och lärorikt!
Teknik i förskolan och skolan
Vi har i grupp 8b valt att, efter gemensamma diskussioner, skriva samman våra tankar på vad vi har sett för teknik i förskolan och skolan.
Vid första tanken om vilken teknik som finns ute på förskola och skola så tänkte en del av oss att det inte fanns någonting. Bilden förändrades dock när teknikglasögonen var på och vi gick ut för att kika på och leta efter tekniken. Om man tittar på teknik som Ginner (26/3-2009) talade om, att teknik är en förlängning av oss själva och våra egna kroppar, så finner vi teknik överallt. Ginner talade om att teknik är problemlösning och inte naturvetenskap, att teknik har skapats för att förenkla vår vardag. Utan teknik skulle vi stå utan både kläder och tak över huvudet.
Det mesta av lek- och arbetsmaterialet på förskolan anser vi är någon slags teknik, lego, pennor, vattenfärger, pussel och spel. Det finns även material som är tydligt inriktade med en teknisk prägel som mekano och byggklossar. Vi anser att det kan vara av stor vikt att inse att teknik inte bara handlar om typiska tekniska prylar, såsom stereo och digitalkamera, utan att det verkligen finns i och kring allting. Utifrån det vi har sett och reflekterat har vi kommit fram till att själva processen att skapa och konstruera också är teknik när sker med hjälp av ett hjälpmedel. Sådana här hjälpmedel finns massor av på förskolan och i skolan, exempelvis att klippa med en sax. Teknik kräver också logiskt tänkande menar vi eftersom man måste ha en förståelse för hur man ska handla, exempelvis måste man kunna hålla saxen på rätt sätt för att kunna klippa rakt. Precis som Ginner (26/3-2009) håller vi med om att vi blir nakna utan vår teknik. Vi behöver teknik för att överleva i vår vardag. I skolan ser vi också teknik i alla de olika hjälpmedel som finns exempelvis linjal, pennor och suddgummi. Det finns också teknik i undervisningen genom datorerna som används. Vi har inte sett eller upplevt att eleverna rent undervisningsmässigt haft teknik som skolämne. Vi tror att det är en lågprioriterat ämne och att det kan vara svårt för lärare att definiera vad som ska ingå i ämnet. Trots att det inte finns ett uttalat teknikämne så går det att finna teknik i andra ämnen, i exempelvis slöjd, bild och idrott kan vi hitta flera olika typer av tekniker. Bollteknik, syteknik och målarteknik är några exempel.
Just att teknik verkligen finns överallt och flyter in i många andra ämnen och områden, tror vi är anledningen till att det är så svårt att faktiskt definiera begreppet på ett tydligt sätt. Bakom varje produkt och föremål så finns det massor med teknik som man inte ser, vi tror att det är viktigt att lyfta detta och belysa för barnen vilket teknik som ligger bakom varje föremål. Alla saker har någon gång tillverkats för att fylla ett behov, varför inte sträva efter att upplysa barnen och eleverna om detta i deras tidiga möte med föremålet?
Emma T, EmmaE, Jenny N, Patrik K.
Vid första tanken om vilken teknik som finns ute på förskola och skola så tänkte en del av oss att det inte fanns någonting. Bilden förändrades dock när teknikglasögonen var på och vi gick ut för att kika på och leta efter tekniken. Om man tittar på teknik som Ginner (26/3-2009) talade om, att teknik är en förlängning av oss själva och våra egna kroppar, så finner vi teknik överallt. Ginner talade om att teknik är problemlösning och inte naturvetenskap, att teknik har skapats för att förenkla vår vardag. Utan teknik skulle vi stå utan både kläder och tak över huvudet.
Det mesta av lek- och arbetsmaterialet på förskolan anser vi är någon slags teknik, lego, pennor, vattenfärger, pussel och spel. Det finns även material som är tydligt inriktade med en teknisk prägel som mekano och byggklossar. Vi anser att det kan vara av stor vikt att inse att teknik inte bara handlar om typiska tekniska prylar, såsom stereo och digitalkamera, utan att det verkligen finns i och kring allting. Utifrån det vi har sett och reflekterat har vi kommit fram till att själva processen att skapa och konstruera också är teknik när sker med hjälp av ett hjälpmedel. Sådana här hjälpmedel finns massor av på förskolan och i skolan, exempelvis att klippa med en sax. Teknik kräver också logiskt tänkande menar vi eftersom man måste ha en förståelse för hur man ska handla, exempelvis måste man kunna hålla saxen på rätt sätt för att kunna klippa rakt. Precis som Ginner (26/3-2009) håller vi med om att vi blir nakna utan vår teknik. Vi behöver teknik för att överleva i vår vardag. I skolan ser vi också teknik i alla de olika hjälpmedel som finns exempelvis linjal, pennor och suddgummi. Det finns också teknik i undervisningen genom datorerna som används. Vi har inte sett eller upplevt att eleverna rent undervisningsmässigt haft teknik som skolämne. Vi tror att det är en lågprioriterat ämne och att det kan vara svårt för lärare att definiera vad som ska ingå i ämnet. Trots att det inte finns ett uttalat teknikämne så går det att finna teknik i andra ämnen, i exempelvis slöjd, bild och idrott kan vi hitta flera olika typer av tekniker. Bollteknik, syteknik och målarteknik är några exempel.
Just att teknik verkligen finns överallt och flyter in i många andra ämnen och områden, tror vi är anledningen till att det är så svårt att faktiskt definiera begreppet på ett tydligt sätt. Bakom varje produkt och föremål så finns det massor med teknik som man inte ser, vi tror att det är viktigt att lyfta detta och belysa för barnen vilket teknik som ligger bakom varje föremål. Alla saker har någon gång tillverkats för att fylla ett behov, varför inte sträva efter att upplysa barnen och eleverna om detta i deras tidiga möte med föremålet?
Emma T, EmmaE, Jenny N, Patrik K.
onsdag 1 april 2009
till handledningen...
Hej Johan!
Som du ser på våra senaste inlägg så har vi i denna grupp redan genomfört våra lektioner och vi Emmor har också redan utvärderat dem. Vi anser därför inte att vi behöver ha någon didaktisk handledning, utan är mer intresserade av att få handledning gällande hur redovisningen skall gå till. Vi undrar exempelvis:
Som du ser på våra senaste inlägg så har vi i denna grupp redan genomfört våra lektioner och vi Emmor har också redan utvärderat dem. Vi anser därför inte att vi behöver ha någon didaktisk handledning, utan är mer intresserade av att få handledning gällande hur redovisningen skall gå till. Vi undrar exempelvis:
- Hur är det tänkt att vi skall redovisa?
- Skall vi tillverka papper med våra studiekamrater? (kommer att ta lång tid)
- Skall vi redovisa både förskoleperspektivet och skolperspektivet?
- Kan man i så fall i våra redovisningspar dela upp det, eller hur är det tänkt?
- Hur lång tid har vi på oss?
Det var nog de frågor vi hade för stunden, men kommer vi på några fler så hör vi av oss!
Ses på handledningen på fre den 3/4!
Hälsningar JEEP, genom Emma E.
Utvärdering av barnen och elevernas kunskaper, forts av Emmorna....
Utvärdering
Både barnen och eleverna tycker vi mindes bra vad vi hade gått igenom på våra papperslektioner, som vi hade två veckor innan. Under utvärderingen i förskolan så gick vi med barnen till en återvinningsstation och lämnade in det papper som barnen samlat in under de två veckorna, från att vi var där. Papperskassen var helt full med tidningar och ritpapper, så de hade tagit uppdraget på stort allvar och är något de kommer att fortsätta med, berättade deras förskollärare. Eleverna har också fortsatt sortera och kanske till och med blivit lite duktigare än de var innan på att sortera rätt. Utvärderingen gick till på så sätt att vi tillsammans med barnen och eleverna diskuterade kring de olika utvärderingsfrågorna, och så här svarade barnen och eleverna:
Vad händer med vårt använda och förbrukade rit/tidnings-papper?
Skolan: Det blir nytt papper ett par gånger sedan blir det toapapper.
Förskolan: Det blir nytt papper sa de flesta av barnen, men ett av barnen sa att pappret brändes upp, men när de andra barnen inflikade att det blev nytt papper så kom barnet på att så kan det också bli.
Hur återvinns papper? (papprets kretslopp)
Skolan: ”Det samlas i papperspåsar sedan läggs det i en återvinningscontainer som körs till en återvinningsfabrik och mosas sönder, sedan åker de ut på band och torkas med ”torksugar”. När pappret är torrt så skär man det sedan och så har det blivit nytt papper. Sedan används de om och om igen typ 5-10 gånger, kommer inte riktigt ihop hur många gånger det var, sen blir det toapapper i alla fall.”, förklara en elev i år 3. (Eleverna kom ihåg kretsloppet, men kunde inte komma ihåg att det en gång från början startade med att pappret kom från en skog. Det var först när vi frågade vad pappret kommer ifrån från första början som de började prata om löv, blommor, gräs och kvistar. De tänkte då på historian hur papper kom till från första början, sedan sa en elev att det kommer från träd!)
Förskolan: Här hade vi med en bild på papprets kretslopp som barnen fick titta på och berätta och beskriva hur kretsloppet gick till med hjälp av bilderna.
Hur kan pappret hålla ihop?
Skolan: ”De pressas ihop så hårt”, ”de blir så när det torkar”, ”de blir så kompakt när vattnet sugs bort mot ett hårt underlägg”, var några svar på denna fråga från eleverna.
Förskolan: I förskolan hann vi inte ställa frågan om hur pappret höll ihop. Utan det var en flicka som helt spontant började tala om hur pappret kunde hålla ihop, var det kanske klister i? Vi diskuterade kring detta och kom fram till att det inte var något klister i och att det håller ihop tack vare pappersfibrerna.
Hur gick tillverkningen av pappret till?
Skolan: ”Först rev vi tidningspapper, lade de i en hink med vatten, mixade lite vatten och papper i taget och lade det i bunken, la i lite blommor och sånt och silade och gjorde såhär …(visar)…med en ”silram”. Sedan lade vi pappet på en trasa och tog en annan trasa och tog bort vattnet sedan hängde det i torkskåpet”. ”Ja, så kan man göra så många lager man vill, så tjockt man vill ha pappret”, berättade eleverna.
Förskolan: Barnen berättade ingående om hur de hade gjort pappret. En flicka sa att vi rev tidningar och mosade ihop de i en ”sån där mixer” så att det blev ”mandelmassa"(pappersmassa, menade hon) och denna massan lades sedan i en låda. I lådan hade man sedan ramar som massan hamnade på och blev platt. Efter det lades pappret på disktrasor på golvet. För att papperna skulle torka så hängdes de upp i torkskåpet, eller ”grillades” som flickan uttryckte.
Varför skall man samla in papper och tidningar? (varför återvinning)
Skolan: ”För välgörenhet”, ”för att inte skräpa ned”, ”så att det kan bli nytt papper flera gånger” och ”för att slippa slösa på skogen”, enades eleverna.
Förskolan: För att inte skräpa ner i naturen, vi måste vara rädda om miljön sa barnen.
Vi anser att utvärderingen framhåller att barnen och eleverna har tagit till sig det vi ville att de skulle lära sig och därmed uppfyllt våra mål.
Både barnen och eleverna tycker vi mindes bra vad vi hade gått igenom på våra papperslektioner, som vi hade två veckor innan. Under utvärderingen i förskolan så gick vi med barnen till en återvinningsstation och lämnade in det papper som barnen samlat in under de två veckorna, från att vi var där. Papperskassen var helt full med tidningar och ritpapper, så de hade tagit uppdraget på stort allvar och är något de kommer att fortsätta med, berättade deras förskollärare. Eleverna har också fortsatt sortera och kanske till och med blivit lite duktigare än de var innan på att sortera rätt. Utvärderingen gick till på så sätt att vi tillsammans med barnen och eleverna diskuterade kring de olika utvärderingsfrågorna, och så här svarade barnen och eleverna:
Vad händer med vårt använda och förbrukade rit/tidnings-papper?
Skolan: Det blir nytt papper ett par gånger sedan blir det toapapper.
Förskolan: Det blir nytt papper sa de flesta av barnen, men ett av barnen sa att pappret brändes upp, men när de andra barnen inflikade att det blev nytt papper så kom barnet på att så kan det också bli.
Hur återvinns papper? (papprets kretslopp)
Skolan: ”Det samlas i papperspåsar sedan läggs det i en återvinningscontainer som körs till en återvinningsfabrik och mosas sönder, sedan åker de ut på band och torkas med ”torksugar”. När pappret är torrt så skär man det sedan och så har det blivit nytt papper. Sedan används de om och om igen typ 5-10 gånger, kommer inte riktigt ihop hur många gånger det var, sen blir det toapapper i alla fall.”, förklara en elev i år 3. (Eleverna kom ihåg kretsloppet, men kunde inte komma ihåg att det en gång från början startade med att pappret kom från en skog. Det var först när vi frågade vad pappret kommer ifrån från första början som de började prata om löv, blommor, gräs och kvistar. De tänkte då på historian hur papper kom till från första början, sedan sa en elev att det kommer från träd!)
Förskolan: Här hade vi med en bild på papprets kretslopp som barnen fick titta på och berätta och beskriva hur kretsloppet gick till med hjälp av bilderna.
Hur kan pappret hålla ihop?
Skolan: ”De pressas ihop så hårt”, ”de blir så när det torkar”, ”de blir så kompakt när vattnet sugs bort mot ett hårt underlägg”, var några svar på denna fråga från eleverna.
Förskolan: I förskolan hann vi inte ställa frågan om hur pappret höll ihop. Utan det var en flicka som helt spontant började tala om hur pappret kunde hålla ihop, var det kanske klister i? Vi diskuterade kring detta och kom fram till att det inte var något klister i och att det håller ihop tack vare pappersfibrerna.
Hur gick tillverkningen av pappret till?
Skolan: ”Först rev vi tidningspapper, lade de i en hink med vatten, mixade lite vatten och papper i taget och lade det i bunken, la i lite blommor och sånt och silade och gjorde såhär …(visar)…med en ”silram”. Sedan lade vi pappet på en trasa och tog en annan trasa och tog bort vattnet sedan hängde det i torkskåpet”. ”Ja, så kan man göra så många lager man vill, så tjockt man vill ha pappret”, berättade eleverna.
Förskolan: Barnen berättade ingående om hur de hade gjort pappret. En flicka sa att vi rev tidningar och mosade ihop de i en ”sån där mixer” så att det blev ”mandelmassa"(pappersmassa, menade hon) och denna massan lades sedan i en låda. I lådan hade man sedan ramar som massan hamnade på och blev platt. Efter det lades pappret på disktrasor på golvet. För att papperna skulle torka så hängdes de upp i torkskåpet, eller ”grillades” som flickan uttryckte.
Varför skall man samla in papper och tidningar? (varför återvinning)
Skolan: ”För välgörenhet”, ”för att inte skräpa ned”, ”så att det kan bli nytt papper flera gånger” och ”för att slippa slösa på skogen”, enades eleverna.
Förskolan: För att inte skräpa ner i naturen, vi måste vara rädda om miljön sa barnen.
Vi anser att utvärderingen framhåller att barnen och eleverna har tagit till sig det vi ville att de skulle lära sig och därmed uppfyllt våra mål.
Genomförande papper på förskola och skola, av Emmorna!
Genomförandet för oss och Emmor gick bra på både förskolan och i skolan (vi var i en år 3).
På förskolan så fick vi tillgång till en större ateljé som vi kunde tillverka papper i och hade därmed alla åtta femåringar tillsammans på en gång och hjälpas åt med den gruppen, men att ändå observera varandra då vi hade delat upp arbetsuppgifterna och bytte under halva tiden. På skolan fick vi ett lite mindre grupprum då det var de enda som fanns med nära tillgång till vatten. Vi bestämde oss då för att ha sex stycken elever åt gången och observera varandra med varsin grupp. Att göra papper upptäckte vi tog ganska lång tid. Vi hade planerat att först gå igenom cartoonen, sedan tillverka papper och avsluta med en liten lektion om papper, hur pappret kom till, hur det tillverka idag samt om återvinning och papprets kretslopp. På förskolan så drog vi lite mer kortfattad fakta men berörde ändå alla punkter som planerat. Vi samlade först alla barnen på golvet i ateljén och så samtalade vi om cartoonen och de fick gissa vad de trodde vi skulle göra idag. De flesta gissade faktiskt att tillverka papper. Så vi hade förberett lite pappersmassa och visade hur de skulle göra, sedan fick fyra riva papper och de resterande fyra börja göra papper. Sedan bytte vi så alla fick riva och tillverka. Barnen fick göra två papper var eftersom vissa blev så tunna och vi var rädda att de inte skulle hålla när vi hängde upp dem i torkskåpet, men alla höll faktiskt ändå! På skolan så började Emma E att gå igenom cartoonen med första gruppen och förklara hur vi skall gå tillväga, det var då Emma T som observerade. Efter förmiddagsrasten bytte vi grupp och Emma T hade hand om undervisningen och Emma E observerade.
Både barnen och eleverna tyckte det var jättespännande att få tillverka eget papper. Eleverna tyckte att det var konstigt att det var så enkelt, bara riva sönder tidningspapper och blötlägga det och sedan mixa det sen var det klar pappersmassa! Vissa elever tyckte även att massan kändes riktigt äcklig men de vågade alla ändå känna på den under dagen. En elev tyckte det var väldigt jobbigt och ville inte alls röra vid massan, så därför tvingade vi honom eller inte att göra papper. Men när alla i hans grupp gjort ångrade han sig och gjorde ett fint papper ändå. Barnen på förskolan däremot tyckte massan kändes jätteskönt och stod mer än gärna och geggade med den, så dem fick vi till och med be sluta emellanåt. Eleverna fick även komma överens om i gruppen om de ville lägga i några blad eller blommor i pappersmassan också och de ville båda grupperna, så de blev riktigt fina papperskonstverk när de väl var färdiga. Barnen på förskolan gjorde bara med tidningspapper (de fick inte erbjudandet om att lägga i något annat). Förvånansvärt tycket vi att det var att se att barnens papper blev så vita trots att det var gamla tidningar vi använt oss av med mycket svärta.
Under tiden papperna fick torka i torkskåpet på både förskolan och skolan så hade vi en avslutande lektion med barnen och eleverna. Emma E började berätta om hur papper tillverkas idag i en mer massproduktion, sedan fortsatte Emma T om hur pappret kom till. Både barnen och eleverna var väldigt duktiga på att lyssna på tekniken och historian. På förskolan så kom barnen med frågor och frågade om de hade blekmedel i idag? Innan vi åkte till förskolan så pratade vi emmor om vi skulle ta upp de, men kom fram till att de var överkurs att blanda in kemikalier i nutidens papperstillverkning för de yngre barnen. Men eftersom denna pojke fråga tog vi upp och berättade lite om hur papperna idag blir så vita, eller färgade och blanka. På skolan lyssnade eleverna med och tog in alla fakta utan att ställa frågor. Emma E fortsatte sedan visa hur papprets kretslopp kan se ut och så samtalade vi om detta både i förskola och skola. Slutligen så kom vi in på återvinning och varför det är så viktigt att återvinna vårt gamla förbrukade rit- och tidningspapper. Till eleverna hade vi själva tillverkat ett papper innan och skrivit och målat upp hur man skall sortera och vad man bör tänka på när man sorterar till tidningsinsamlingar. Till förskolan så hade vi satt på två papper på en tidningspåse och målat upp en hand med massa saker som inte fick slängas i tidningspåsen och satt ett stort rött kryss över det och på andra sidan en hand med vad som får slängas i påsen. Sedan spelade vi upp en liten sketch där Emma T försökte slänga i olika saker och där Emma E förklara varför inte vissa saker fick slängas där i. Påsen ställdes sedan in i målarrummet på avdelningen och där i skall barnen få samla papper i så skall vi gå igenom vad som finns där i och sedan gå till pappersinsamlingen med den när vi återkommer om två veckor.
På skolans så hade vi även en gissningslek, där Emma T frågade eleverna om hur mycket exempelvis toapappersrullar, A4-papper eller dagstidningar de tror en normalstor tall kan ge. Eleverna tyckte att det var spännande och gissa och blev många gånger förvånad av svaren. En elev berättade också att han har vart med sin farfar uppe i norrland och tagit ner tallar och lastat de på lastbil för att köra det till ett flisverk som sedan fraktade de till Finland där de skulle användas till att göra papper. Med den berättelsen och avslutet med att vi måste vara rädda om vår skog och återvinna så bra vi kan så tackade vi för oss och gav läraren ”receptet” på papper, som de elever som ville sedan kunde få kopiera upp.
På förskolan så fick vi tillgång till en större ateljé som vi kunde tillverka papper i och hade därmed alla åtta femåringar tillsammans på en gång och hjälpas åt med den gruppen, men att ändå observera varandra då vi hade delat upp arbetsuppgifterna och bytte under halva tiden. På skolan fick vi ett lite mindre grupprum då det var de enda som fanns med nära tillgång till vatten. Vi bestämde oss då för att ha sex stycken elever åt gången och observera varandra med varsin grupp. Att göra papper upptäckte vi tog ganska lång tid. Vi hade planerat att först gå igenom cartoonen, sedan tillverka papper och avsluta med en liten lektion om papper, hur pappret kom till, hur det tillverka idag samt om återvinning och papprets kretslopp. På förskolan så drog vi lite mer kortfattad fakta men berörde ändå alla punkter som planerat. Vi samlade först alla barnen på golvet i ateljén och så samtalade vi om cartoonen och de fick gissa vad de trodde vi skulle göra idag. De flesta gissade faktiskt att tillverka papper. Så vi hade förberett lite pappersmassa och visade hur de skulle göra, sedan fick fyra riva papper och de resterande fyra börja göra papper. Sedan bytte vi så alla fick riva och tillverka. Barnen fick göra två papper var eftersom vissa blev så tunna och vi var rädda att de inte skulle hålla när vi hängde upp dem i torkskåpet, men alla höll faktiskt ändå! På skolan så började Emma E att gå igenom cartoonen med första gruppen och förklara hur vi skall gå tillväga, det var då Emma T som observerade. Efter förmiddagsrasten bytte vi grupp och Emma T hade hand om undervisningen och Emma E observerade.
Både barnen och eleverna tyckte det var jättespännande att få tillverka eget papper. Eleverna tyckte att det var konstigt att det var så enkelt, bara riva sönder tidningspapper och blötlägga det och sedan mixa det sen var det klar pappersmassa! Vissa elever tyckte även att massan kändes riktigt äcklig men de vågade alla ändå känna på den under dagen. En elev tyckte det var väldigt jobbigt och ville inte alls röra vid massan, så därför tvingade vi honom eller inte att göra papper. Men när alla i hans grupp gjort ångrade han sig och gjorde ett fint papper ändå. Barnen på förskolan däremot tyckte massan kändes jätteskönt och stod mer än gärna och geggade med den, så dem fick vi till och med be sluta emellanåt. Eleverna fick även komma överens om i gruppen om de ville lägga i några blad eller blommor i pappersmassan också och de ville båda grupperna, så de blev riktigt fina papperskonstverk när de väl var färdiga. Barnen på förskolan gjorde bara med tidningspapper (de fick inte erbjudandet om att lägga i något annat). Förvånansvärt tycket vi att det var att se att barnens papper blev så vita trots att det var gamla tidningar vi använt oss av med mycket svärta.
Under tiden papperna fick torka i torkskåpet på både förskolan och skolan så hade vi en avslutande lektion med barnen och eleverna. Emma E började berätta om hur papper tillverkas idag i en mer massproduktion, sedan fortsatte Emma T om hur pappret kom till. Både barnen och eleverna var väldigt duktiga på att lyssna på tekniken och historian. På förskolan så kom barnen med frågor och frågade om de hade blekmedel i idag? Innan vi åkte till förskolan så pratade vi emmor om vi skulle ta upp de, men kom fram till att de var överkurs att blanda in kemikalier i nutidens papperstillverkning för de yngre barnen. Men eftersom denna pojke fråga tog vi upp och berättade lite om hur papperna idag blir så vita, eller färgade och blanka. På skolan lyssnade eleverna med och tog in alla fakta utan att ställa frågor. Emma E fortsatte sedan visa hur papprets kretslopp kan se ut och så samtalade vi om detta både i förskola och skola. Slutligen så kom vi in på återvinning och varför det är så viktigt att återvinna vårt gamla förbrukade rit- och tidningspapper. Till eleverna hade vi själva tillverkat ett papper innan och skrivit och målat upp hur man skall sortera och vad man bör tänka på när man sorterar till tidningsinsamlingar. Till förskolan så hade vi satt på två papper på en tidningspåse och målat upp en hand med massa saker som inte fick slängas i tidningspåsen och satt ett stort rött kryss över det och på andra sidan en hand med vad som får slängas i påsen. Sedan spelade vi upp en liten sketch där Emma T försökte slänga i olika saker och där Emma E förklara varför inte vissa saker fick slängas där i. Påsen ställdes sedan in i målarrummet på avdelningen och där i skall barnen få samla papper i så skall vi gå igenom vad som finns där i och sedan gå till pappersinsamlingen med den när vi återkommer om två veckor.
På skolans så hade vi även en gissningslek, där Emma T frågade eleverna om hur mycket exempelvis toapappersrullar, A4-papper eller dagstidningar de tror en normalstor tall kan ge. Eleverna tyckte att det var spännande och gissa och blev många gånger förvånad av svaren. En elev berättade också att han har vart med sin farfar uppe i norrland och tagit ner tallar och lastat de på lastbil för att köra det till ett flisverk som sedan fraktade de till Finland där de skulle användas till att göra papper. Med den berättelsen och avslutet med att vi måste vara rädda om vår skog och återvinna så bra vi kan så tackade vi för oss och gav läraren ”receptet” på papper, som de elever som ville sedan kunde få kopiera upp.
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)