Utvärdering
Både barnen och eleverna tycker vi mindes bra vad vi hade gått igenom på våra papperslektioner, som vi hade två veckor innan. Under utvärderingen i förskolan så gick vi med barnen till en återvinningsstation och lämnade in det papper som barnen samlat in under de två veckorna, från att vi var där. Papperskassen var helt full med tidningar och ritpapper, så de hade tagit uppdraget på stort allvar och är något de kommer att fortsätta med, berättade deras förskollärare. Eleverna har också fortsatt sortera och kanske till och med blivit lite duktigare än de var innan på att sortera rätt. Utvärderingen gick till på så sätt att vi tillsammans med barnen och eleverna diskuterade kring de olika utvärderingsfrågorna, och så här svarade barnen och eleverna:
Vad händer med vårt använda och förbrukade rit/tidnings-papper?
Skolan: Det blir nytt papper ett par gånger sedan blir det toapapper.
Förskolan: Det blir nytt papper sa de flesta av barnen, men ett av barnen sa att pappret brändes upp, men när de andra barnen inflikade att det blev nytt papper så kom barnet på att så kan det också bli.
Hur återvinns papper? (papprets kretslopp)
Skolan: ”Det samlas i papperspåsar sedan läggs det i en återvinningscontainer som körs till en återvinningsfabrik och mosas sönder, sedan åker de ut på band och torkas med ”torksugar”. När pappret är torrt så skär man det sedan och så har det blivit nytt papper. Sedan används de om och om igen typ 5-10 gånger, kommer inte riktigt ihop hur många gånger det var, sen blir det toapapper i alla fall.”, förklara en elev i år 3. (Eleverna kom ihåg kretsloppet, men kunde inte komma ihåg att det en gång från början startade med att pappret kom från en skog. Det var först när vi frågade vad pappret kommer ifrån från första början som de började prata om löv, blommor, gräs och kvistar. De tänkte då på historian hur papper kom till från första början, sedan sa en elev att det kommer från träd!)
Förskolan: Här hade vi med en bild på papprets kretslopp som barnen fick titta på och berätta och beskriva hur kretsloppet gick till med hjälp av bilderna.
Hur kan pappret hålla ihop?
Skolan: ”De pressas ihop så hårt”, ”de blir så när det torkar”, ”de blir så kompakt när vattnet sugs bort mot ett hårt underlägg”, var några svar på denna fråga från eleverna.
Förskolan: I förskolan hann vi inte ställa frågan om hur pappret höll ihop. Utan det var en flicka som helt spontant började tala om hur pappret kunde hålla ihop, var det kanske klister i? Vi diskuterade kring detta och kom fram till att det inte var något klister i och att det håller ihop tack vare pappersfibrerna.
Hur gick tillverkningen av pappret till?
Skolan: ”Först rev vi tidningspapper, lade de i en hink med vatten, mixade lite vatten och papper i taget och lade det i bunken, la i lite blommor och sånt och silade och gjorde såhär …(visar)…med en ”silram”. Sedan lade vi pappet på en trasa och tog en annan trasa och tog bort vattnet sedan hängde det i torkskåpet”. ”Ja, så kan man göra så många lager man vill, så tjockt man vill ha pappret”, berättade eleverna.
Förskolan: Barnen berättade ingående om hur de hade gjort pappret. En flicka sa att vi rev tidningar och mosade ihop de i en ”sån där mixer” så att det blev ”mandelmassa"(pappersmassa, menade hon) och denna massan lades sedan i en låda. I lådan hade man sedan ramar som massan hamnade på och blev platt. Efter det lades pappret på disktrasor på golvet. För att papperna skulle torka så hängdes de upp i torkskåpet, eller ”grillades” som flickan uttryckte.
Varför skall man samla in papper och tidningar? (varför återvinning)
Skolan: ”För välgörenhet”, ”för att inte skräpa ned”, ”så att det kan bli nytt papper flera gånger” och ”för att slippa slösa på skogen”, enades eleverna.
Förskolan: För att inte skräpa ner i naturen, vi måste vara rädda om miljön sa barnen.
Vi anser att utvärderingen framhåller att barnen och eleverna har tagit till sig det vi ville att de skulle lära sig och därmed uppfyllt våra mål.
Både barnen och eleverna tycker vi mindes bra vad vi hade gått igenom på våra papperslektioner, som vi hade två veckor innan. Under utvärderingen i förskolan så gick vi med barnen till en återvinningsstation och lämnade in det papper som barnen samlat in under de två veckorna, från att vi var där. Papperskassen var helt full med tidningar och ritpapper, så de hade tagit uppdraget på stort allvar och är något de kommer att fortsätta med, berättade deras förskollärare. Eleverna har också fortsatt sortera och kanske till och med blivit lite duktigare än de var innan på att sortera rätt. Utvärderingen gick till på så sätt att vi tillsammans med barnen och eleverna diskuterade kring de olika utvärderingsfrågorna, och så här svarade barnen och eleverna:
Vad händer med vårt använda och förbrukade rit/tidnings-papper?
Skolan: Det blir nytt papper ett par gånger sedan blir det toapapper.
Förskolan: Det blir nytt papper sa de flesta av barnen, men ett av barnen sa att pappret brändes upp, men när de andra barnen inflikade att det blev nytt papper så kom barnet på att så kan det också bli.
Hur återvinns papper? (papprets kretslopp)
Skolan: ”Det samlas i papperspåsar sedan läggs det i en återvinningscontainer som körs till en återvinningsfabrik och mosas sönder, sedan åker de ut på band och torkas med ”torksugar”. När pappret är torrt så skär man det sedan och så har det blivit nytt papper. Sedan används de om och om igen typ 5-10 gånger, kommer inte riktigt ihop hur många gånger det var, sen blir det toapapper i alla fall.”, förklara en elev i år 3. (Eleverna kom ihåg kretsloppet, men kunde inte komma ihåg att det en gång från början startade med att pappret kom från en skog. Det var först när vi frågade vad pappret kommer ifrån från första början som de började prata om löv, blommor, gräs och kvistar. De tänkte då på historian hur papper kom till från första början, sedan sa en elev att det kommer från träd!)
Förskolan: Här hade vi med en bild på papprets kretslopp som barnen fick titta på och berätta och beskriva hur kretsloppet gick till med hjälp av bilderna.
Hur kan pappret hålla ihop?
Skolan: ”De pressas ihop så hårt”, ”de blir så när det torkar”, ”de blir så kompakt när vattnet sugs bort mot ett hårt underlägg”, var några svar på denna fråga från eleverna.
Förskolan: I förskolan hann vi inte ställa frågan om hur pappret höll ihop. Utan det var en flicka som helt spontant började tala om hur pappret kunde hålla ihop, var det kanske klister i? Vi diskuterade kring detta och kom fram till att det inte var något klister i och att det håller ihop tack vare pappersfibrerna.
Hur gick tillverkningen av pappret till?
Skolan: ”Först rev vi tidningspapper, lade de i en hink med vatten, mixade lite vatten och papper i taget och lade det i bunken, la i lite blommor och sånt och silade och gjorde såhär …(visar)…med en ”silram”. Sedan lade vi pappet på en trasa och tog en annan trasa och tog bort vattnet sedan hängde det i torkskåpet”. ”Ja, så kan man göra så många lager man vill, så tjockt man vill ha pappret”, berättade eleverna.
Förskolan: Barnen berättade ingående om hur de hade gjort pappret. En flicka sa att vi rev tidningar och mosade ihop de i en ”sån där mixer” så att det blev ”mandelmassa"(pappersmassa, menade hon) och denna massan lades sedan i en låda. I lådan hade man sedan ramar som massan hamnade på och blev platt. Efter det lades pappret på disktrasor på golvet. För att papperna skulle torka så hängdes de upp i torkskåpet, eller ”grillades” som flickan uttryckte.
Varför skall man samla in papper och tidningar? (varför återvinning)
Skolan: ”För välgörenhet”, ”för att inte skräpa ned”, ”så att det kan bli nytt papper flera gånger” och ”för att slippa slösa på skogen”, enades eleverna.
Förskolan: För att inte skräpa ner i naturen, vi måste vara rädda om miljön sa barnen.
Vi anser att utvärderingen framhåller att barnen och eleverna har tagit till sig det vi ville att de skulle lära sig och därmed uppfyllt våra mål.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar