Teknik

När jag första gången läste om att vi på fältdagarna skulle undersöka förskolan och skolans teknik tänkte jag att där jag bedriver fältstudier är teknik inte så vanligt. Tänk vad fel jag hade och tänk vad mycket mer jag vet om teknik nu. Jag håller med mina studiekamrater i det de skriver, tekniken finns ju ÖVERALLT! Barnen och eleverna möter ju teknik i olika skepnader hela dagen. Ute på gården kan jag till exempel nämna alla leksaker. Gungan, rutschkanan, gungbrädan, sparkcyklar och spadar med mera, är ju teknik. Barnen/eleverna behöver även en viss teknik för att använda dessa saker. Vi får heller inte glömma den teknik som behövs för att spela fotboll, bandy eller hoppa hopprep, eller hur? Även inomhus finns det teknik överallt. Pennan de skriver med, saxen de klipper med, klossarna de bygger med och inte minst datorn. I stort sett alla saker vi använder i vardagen är teknik och vi förlitar oss på att allt även ska fungera. Det är först då saker går sönder och inte fungerar optimalt som vi börjar reflektera över dem. Hur låter det till exempel i lärarrummet när kaffebryggaren går sönder? Inga glada miner, eller hur? När den fungerar, ja då är humöret på topp. Teknik är dock inte bara elektriska apparater, det är så mycket mer. Detta måste vi visa barnen/eleverna. Vi har två guldgruvor att ta till hjälp då vi vill experimentera tillsammans med barnen/eleverna och det är Dalenium och Balthazar. Jag tror även att barnen/eleverna är så vana vid den teknik de har omkring sig att de inte reflekterar över vad den är till för. Det gäller för oss blivande lärare att synliggöra detta för dem, och få dem att förstå vad teknik kan innebära, så att de kan få den grundläggande tekniska kompetens som vi alla i samhället behöver.

Teknik

Under terminens gång har jag vidgat min syn på teknikens innebörd på mer än ett sätt. I skolan och förskolan anser jag att det hela tiden, även om lärare och pedagoger kanske inte är medvetna om det, används teknik. Bara ute på gården när barnen och eleverna leker i sandlådan, gungar, klättrar, spelar någon bollsport finns det massor med tekniker inblandat. Lämnar man bara tanken att teknik handlar om materiella prylar så kan man finna teknik överallt! Som exempel då barnet som sitter i gungan och har kommit på hur man genom att gunga benen fram och tillbaka får upp gungans fart. Det finns även teknik då barnen gräver i sandlådan med spaden, skjuter fotbollen i målet och klättrar i klätterställningen. Dessa tekniska färdigheter är något som barnen själva måste få träna och arbeta fram. Så med andra ord är tekniska färdigheter en process som är individuell, det räcker inte att jag förklarar hur man klipper med saxen för att barnet ska kunna det. Teknik är inget som kan överföras från någon till någon annan.

Jag tänker att allt det som ett barn eller en elev gör under en dag på förskolan eller under en skoldag innefattar någon sorts teknik. Det är kanske just detta, att tekniken är något som vi har blivit så omedvetet beroende av som gör att vi inte reflekterar över att vi har så fruktansvärt mycket teknik runtomkring oss? Ginner (26/3-2009) beskrev att utan teknik så skulle vi bli helt nakna eftersom tekniken är en förlängning av oss själva och våra egna kroppar. När jag ute på fältstudierna kikat på just teknik hur den används vid lärandetillfällen så blir jag lite förvånad över att lärarna och pedagogerna inte tar till vara på alla de tillfällen av tekniska situationer som uppstår under en dag. Jag tror inte att man egentligen behöver anstränga sig så mycket för att få barn och elever att börja fundera över tekniken runt omkring sig, dock tror jag att de är beroende av att vi vuxna sätter på de teknikglasögonen och hjälper barnen och eleverna att börja se och tänka teknik.


En bra början tror jag är att starta med den vardagliga teknik runt omkring oss som faktiskt används nästan varje dag. Kanske är det uttjatat, men saxen tycker jag är ett bra exempel. Det är en teknisk pryl som alla använt. Att börja fundera över hur den fungerar och sedan utifrån detta komma in på andra mer abstrakta tekniska saker tror jag är bra. Som vi läst mycket i matematikundervisningen så ska man gå från det konkreta till det abstrakta, varför inte i tekniken använda konkreta (vardagliga, som eleverna känner igen) prylar och sedan gå till andra mer abstrakta och invecklade (som kanske inte tillhör vardagen på samma sätt) prylar. Då blir det inte så chockartat att på högstadiet helt plötsligt få ett ämne på schemat som heter teknik där man ska kunna löda ihop en gubbe i ståltråd och få lampor att lysa. Varför börja i det mest abstrakta och göra teknik till något som är långt från vardagen? Då vi egentligen är helt beroende av teknik och har den nära oss hela tiden! Tekniken är ju här, precis framför dig nu. Allt i samhället bygger på tekniken, visa det för barnen och eleverna!


http://www.macrofoto.se/bilder/Sax-webb-2.jpg

http://www.bloggportalen.se/blogportalimages/blogimages/originals/59826.png

Avslutningsdag

Idag har jag bland annat lärt mig att busken Hagtorn inte luktar vidare gott och att det är oerhört svårt att beräkna hur lång tid fem minuter tar..

Här kommer lite bilder från, den till att börja med soliga dagen, som dock slutade med rejält med regn.. Fast lite regn dör man inte av!

Såhär glada är grupp 8 för att vi har sommarlov nu!!

Teknik i förskola och skola - så mycket mer än bara elektronik!

Innan denna kurs var teknik för mig som för många andra förknippad med elektronik och maskiner. Nu vet jag att det är ALLT som människan sätter mellan sig själv, sin kropp och sin omgivning (Ginner, 2009-03-26). Ginner och Mattson (1996) skriver att teknik är det som vi tillverkar för att uppfylla och tillfredställa våra behov. När man har det i åtanke förstår man att allt i vår omgivning är männiksogjord teknik, som Ginner och Mattson (1996) uttrycker det. Varför förknippar då så många teknik med just elektronik? Som Ahlrik (2009-02-10) belyste var ju tekniken inte alls elektronisk från början, utan av människokraft och av vetenskapliga uträkningar om hur vi skulle kunna orka bära/lyfta mer med hjälp av exempelvis hävstång och block och talja etc. Teknik är inte heller enbart av stora hjälpmedel för att orka mera, utan betraktas som allt som har ett bestämt syfte till att användas till något speciellt. Exempelvis ett glas har fått sin uppkomst just för att vi skall få mer innehåll att dricka än vad vi kan få med en kupad hand. Tekniken finns omkring oss hela tiden utan att många av oss reflekterar över det, och det tycker jag också att jag kan se ute på förskolor och skolor. På den förskola jag gjort denna fältstudietid, var inte lärarna ens medvetna om att så mycket var teknik på deras avdelning, utan tänkte precis som jag att teknik är mer av elektroniskt slag. Så en lärare svarade att det har en dator och en kopieringsmaskin. Tänk bara på vad barnen på förskolan använder dagligen som är teknik! Det använder ju allt från pussel, pennor, pärlor, lego till sparkcyklar, gungbrädor sedan har det ständigt lamporna som lyser över dem så att de ser vad de gör. På skolan så fick jag ett svar som först chockerade mig, men som jag sedan inte alls fann så chokande. Läraren svarade nämligen att dessa elever inte har teknik i skolan förrän i år 5. Då får de plocka isär en elektronisk pryl och undersöka den för att sedan skruva ihop den igen och få den att fungera, (vilket ett av kursplansmålen hänvisar till). Återigen elektronik förknippat med teknik! Denna dag hade eleverna medeltiden på schemat och under deras religionstimme var de ute och planterade och sådde blomkål, rädisor och potatis etc. De grävde, krattade och vattnade, men detta sågs inte som teknik?! Att använda datorer är eleverna på denna skola väldigt flitiga på och de har projektorer i klassrummen, men de är så naturligt och vardagligt för dem att de inte heller betraktar det som teknik längre. De är inte medvetna om att deras pennor, sudd, bänkar och stolar eller allt annat de använder och sätter mellan sin kropp och omvärlden varje dag betraktas som teknik. De har väl aldrig fått reda på det då ingen talat om det för dem. Som jag skrev i början är det först nu efter denna kurs som jag fått reda på detta även räknas till teknik.

Ahlrik (2009-01-30) belyste för oss lärarstudenter meningen av att lära barn och elever vad som är teknik, hur den används och om dens uppkomst. Tekniken finns som sagt överallt och det är vårt samhälle kräver idag en ökad teknisk kompetens för att klara av vardagen. Ginner och Mattson (1996) skriver också hur viktigt det är att handleda barn och elever så att de lär sig att då en teknisk handlingsberedskap, för när de blir äldre förväntas de ha förståelse och kompetens kring tekniken i vårt samhälle. Ginner och Mattson (1996, s.87) skriver att ” Genom att eleverna tidigt blir bekanta med tekniken, genom att de får lära sig hur tekniken fungerar, kan man motverka en klyfta mellan allmänhet och experter.” Det är bland annat förskolan och skolans uppgift att göra barnen och eleverna nyfikna och intresserade av teknik och lära dem att själva försöka lösa problem i sin vardag med hjälp av teknikens alla medel. Ahlrik (2009-02-10) sa under sin föreläsning att det är viktigt att visa på teknik i vardaglig miljö och vad är barns och elevers vardagsmiljö om inte den på förskolan och skolan? Så nu uppmuntrar jag alla blivande och alla redan färdigutbildade lärare att förklara för barnen och eleverna vad som är teknik, hur används den, hur uppkom den och hur skulle de själva kanske kunna göra den befintliga tekniken till och med ännu bättre? Snälla hjälp till att visa på och förklara att teknik är mer än bara elektronisk teknik!!

bilder från exkursionen den 18 maj 2009

Exkursion 18 maj 2009

Regn regn och regn, men vilken lärorikdag! Det har vart en händelserik dag men mycket nya erfarenheter och kunskaper. Vi började morgonen med en liten genomgång av dagen på högskolan, sedan kom regnkläderna på och så begav vi oss till Havstenasjön. Där tittade vi på träd och lärde oss blodlönn, vanlig lönn, alm, björk, ek, lind etc, ja massa träd som vi nu har lärt oss att känna igen. Sedan gick vi över ängsserien och samtalade om det vi fann på vägen mot sjön...Där fiskade vi upp saker ur sjön bland annat rudor (fiskar), alger och annat smått och gått. Det luktade väl inte så jättegott får vi väl erkänna...Vi lärde oss också att den stora "purjolöken" hette Kaveldun, och att de inte var abborrar utan rudor;-) Fikastund var ju också tvunget att hinnas med under förmiddagen. Efter lunch var det dags för att besöka Blängsmossen uppe på berget och på vägen dit såg vi den galna tjädern och tre älgar (en älgko med två kalvar) så det kändes lite obehagligt att gå ut i denna skog sen, men vi överlevede! Här uppe lärde vi oss om buskar, mossor och att det är VÄLDIGT djupt i dikena!! Roligt var att lära sig något för att sedan föra vidare den nya kunskapen till varandra i olika stationer på väg ut mot mitten på Blängsmossen. Under eftermiddagen fann vi även solen =)

Vi vill tacka Stellan för en lärorik och trevlig dag! Tack för att vi fick ta del av den stora mängd kunskap och din entusiast!

Här kommer lite kort från förmiddagen....

Lite ämnesteori...

Hur papper tillverkas idag? (teknik)
Idag sker papperstillverkningen maskinellt i en mer massproduktion. Ritpapper och tidningar som har samlats in på återvinningsstationer körs till en sorteringsanläggning. Materialet kvalitetssäkras genom att skräp sorteras bort. Därefter pressas förpackningarna samman och transporteras sedan med lastbil eller järnväg till ett pappersbruk. Pappersförpackningarna löses sedan på pappersbruket upp tillsammans med vatten i en tunna, som roterar tills förpackningarna sönderdelas i pappersfibrer. I detta skede separeras fibrerna från övrigt material som försvinner ut i en egen mängd. Fibrerna förs ut på en vira - en duk med små hål - där vattnet rinner av och går sedan in i pappersmaskinen där de pressas samman med andra fiberlager av olika kvalitet. I presspartiet fortsätter avvattningen av pappersbanan genom att den pressas mellan pressar och pappret torkar mer och mer steg för steg. Pressarna är oftast försedda med pressfiltar som fördelar presstrycket mot pappersbanan och suger upp och för bort vatten. I sista torkpartiet torkas pappret till cirka 95 procents torrhet innan de innesluts i en så kallad torkkåpa. Det är viktigt att hålla god ventilation i torkkåpan så att fuktig luft transporteras bort. Den fuktiga luften värmeväxlas och värmeinnehållet tas till vara. Till exempel kan man använda värmen för att göra varmvatten eller för att värma lokalerna.
Papperet ytbehandlas till sist på olika sätt, för att minska damning från pappersytan och för att det skall bli lättare att skriva och trycka text på det. Oftast ytlimmas papperet med stärkelse i limpressar som placeras i en separat anläggning.

Referens: http://www.skogssverige.se/massaopapptillv/paptillv.cfm?sid=9

Hur gjorde man papper förr? (historia)
År 4000 f.kr använde man mjuka lertavlor, på dessa tavlor skrev man med hjälp av kilformade vasstrån. Efter lertavlorna har olika material används som papper genom tiderna bland annat: bark, löv, papyrus (papyrusgräsets stjälk klyvs och flätas till ett slags papper), pergament (skin från får, getter, eller kalvar). 105 e.kr uppfann en Kines (Tsai Lun) pappret genom att använda olika växtfibrer som maldes och lades i vatten. Kineserna bevakade noga upptäckten av att göra papper så att den inte skulle sprida sig utan för landets gränser, detta lyckades de bra med för pappret kom först över 1000 år senare till Europa. Gjorde då papper bra länge på samma sätt som vi gjort idag.

Referenser:
http://www.isk.kth.se/~isk_saru/papperstillverkning.htm
Jerkeman, (2000) Papper: en mänsklig historia. Carlsson bokförlag AB.

Skogens kretslopp (Liv)
Det tar många år för ett träd att växa upp, ca 75-100 år. Vår skog är en del av vårt naturliga kretslopp. Skogen lever på skog, vatten och koldioxid som träden tar upp och omvandlar till syre, som sedan släpps ut så att människor och djur kan andas. Man skulle kunna säga att träden är jordens lungor. Träden används till många olika saker i vårt samhälle, exempelvis bränsle, papper, möbler och virke till husbyggen. Eftersom träden används till så mycket så minskar våra skogar. Därför är det bra att till återvinna pappret. Papper går att återvinna 6 ggr innan det blir för svårt att få det att vara starkt och hålla ihop, då görs till toapapper istället, som är det sista steget i återvinningsprocessen, eftersom toapapper sedan spolas ner.

Återvinning hur och varför
Genom avverkning av världens skogar där träden lagrat enorma mängder koldioxid frigörs koldioxiden ut i atmosfären när de sågas ner. För stora mängder koldioxid i jordens atmosfär anses allmänt vara orsak till den globala uppvärmningen. Det är inte bara att detta leder till att vi får det varmare på vår jord, utan även till att våra skogar försvinner.
Att ta vara på rester är inget nytt, människor har i alla tider varit noga med att på olika sätt utnyttja sådant som "blivit över". Det var först med den snabba tekniska utvecklingen vid mitten av förra seklet som slit och släng och engångsprodukter blev vanliga. Idag vet vi att jordens resurser inte räcker till om alla människor ska använda - och slänga bort - lika mycket papper, förpackningar, elektronik och bilar som vi i västvärlden gör. Och långt innan resurserna tar slut blir miljön överbelastad med avfall och miljögifter. Vi måste därför komma tillbaka till äldre tiders kloka hushållning med resurser. Egentligen är det inget konstigt, det handlar bara om sunt förnuft; inte ska man kasta bort något som går att använda igen!

Ett riktigt bra exempel på framgångsrik återvinning är papper. Papper och kartong tillverkas av pappersmassa, som i sin tur görs av färsk massaved från små träd, gallringsvirke eller sågflis. Träden i den svenska skogen växer långsamt. Det gör att fibrerna blir långa och starka, men det gör också att massaveden blir ganska kostsam. Pappersfibrerna från den svenska skogen är alltså dyra, men samtidigt så starka att de tål att användas till nytt papper flera gånger om. Därför talar både ekonomi, teknik och sunt förnuft för att vi ska återvinna så mycket som möjligt av det papper och den kartong som vi använder här i landet.

Referens: http://www.ilrecycling.com/sv/OM-ATERVINNING/

Hur många gånger kan man återvinna returpapper?
Man kan återvinna returpapper ungefär 6 gånger. Det beror dock lite på vilken kvalitet det färdiga papperet ska ha. Det är också vanligt att man blandar i en viss mängd nya papperfibrer när man återvinner, för att ge papperet en viss stadga. I sådana fall kan det röra sig om t.ex. 75% återvunna pappersfibrer och 25% nya pappersfibrer i den färdiga produkten. När papper återvinns så blir papperfibrerna mjukare och mindre hållbara för varje gång. Det är det som sätter gränsen för antalet återvinningar. En annan sak är hur svärtat papperet är av t.ex. trycksvärta. Om returpapperet ska bli någorlunda vitt igen går det igenom en process som avlägsnar trycksvärtan. Efter det kan det t.ex. bli dagstidningspapper. Utan att ta bort trycksvärtan kan det t.ex. återvinnas till papplådor, kartonger och liknande.

Referens: http://faktabanken.nu/pappersatervinning.htm

Hur mycket papper vi använder samt återvinner i Sverige jämfört med andra länder?
I Sverige återvinner vi 55 kg papper per invånare varje år. Det gör oss sannolikt till världsrekordhållare i pappersåtervinning. I Sverige är vi extremt duktiga på att återvinna papper. Av de tidningar, tidskrifter, kataloger och andra trycksaker som utges i vårt land återvinns mer än sex av tio tidningar (83 procent eller ca 500 000 ton), vilket placerar Sverige i den absoluta världstoppen. 100 procent av det insamlade papperet blir till nytt papper. Varje kilo papper som återvinns leder till 1,5 kilo minskade utsläpp av koldioxid. För varje ton returpapper som kan användas på nytt, spar vi 14 fullvuxna tallar. I klarspråk innebär det att Returpappercentralen varje år låter en stor svensk skog få växa vidare. Räknat per person och år tillhör Sverige de största returpappersanvändarna i Europa.

Referens:

http://www.naturskyddsforeningen.se/gron-guide/vara-rad-och-tips/kallsortering/papper/

Återvinning varför och hur
För att Rädda den svenska skogen samtidigt som du slipper onödigt pappersskräp.
Tänk på att…
Försök minska din pappersförbrukning, använd båda sidorna när du skriver, ritar eller kopierar., säga nej till reklam om du ändå bara slänger den utan att läsa den och lämna papper till återvinning.

Så här sorterar du!
Sortera bort: Kuvert, kartong, Post-it lappar och andra papper med klister på. Det får heller inte finnas något glas, grus, sten, gummi, plast, textil, trä eller sopor i tidningspåsen bara dags- och veckotidningar, reklam och rit- eller kopieringspapper!

Referens: http://www.returpappercentralen.se/aatervinning.html


Lite rolig fakta

En normalstor tall eller gran som är mellan 20 till 25 meter hög skulle vi kunna tillverka antingen:
· 588 toapappersrullar, eller
· 31 250 A4-papper, eller
· 1 000 dagstidningar, eller
· 2 500 flingpaket, eller
· 3 300 mjölkpaket, eller
· 1 300 papperskassar

Granfibern är det träd som passar bäst att tillverka papper av, då papperet blir tätt och inte släpper ige­nom så mycket ljus. Vi i Sverige är vana vid att alltid ha bra tillgång till papper men i större delen av världen är det inte så. Genomsnittsanvändningen av papper i världen är 56 kg per person och år. I Afrika använder man mindre än 10 kg per per­son. Nordamerikanerna är de som använder mest papper, drygt 300 kg per person och år. I Kina använ­der man knappt 30 kg per person och år men eftersom befolkningen i Kina är så stor så är man ändå det land som förbrukar näst mest papper i världen. Störst förbruk­ning har man i USA.

Referens: http://www.skogeniskolan.se/fakta/dokument/ACF22C2.pdf