Hur papper tillverkas idag? (teknik)
Idag sker papperstillverkningen maskinellt i en mer massproduktion. Ritpapper och tidningar som har samlats in på återvinningsstationer körs till en sorteringsanläggning. Materialet kvalitetssäkras genom att skräp sorteras bort. Därefter pressas förpackningarna samman och transporteras sedan med lastbil eller järnväg till ett pappersbruk. Pappersförpackningarna löses sedan på pappersbruket upp tillsammans med vatten i en tunna, som roterar tills förpackningarna sönderdelas i pappersfibrer. I detta skede separeras fibrerna från övrigt material som försvinner ut i en egen mängd. Fibrerna förs ut på en vira - en duk med små hål - där vattnet rinner av och går sedan in i pappersmaskinen där de pressas samman med andra fiberlager av olika kvalitet. I presspartiet fortsätter avvattningen av pappersbanan genom att den pressas mellan pressar och pappret torkar mer och mer steg för steg. Pressarna är oftast försedda med pressfiltar som fördelar presstrycket mot pappersbanan och suger upp och för bort vatten. I sista torkpartiet torkas pappret till cirka 95 procents torrhet innan de innesluts i en så kallad torkkåpa. Det är viktigt att hålla god ventilation i torkkåpan så att fuktig luft transporteras bort. Den fuktiga luften värmeväxlas och värmeinnehållet tas till vara. Till exempel kan man använda värmen för att göra varmvatten eller för att värma lokalerna.
Papperet ytbehandlas till sist på olika sätt, för att minska damning från pappersytan och för att det skall bli lättare att skriva och trycka text på det. Oftast ytlimmas papperet med stärkelse i limpressar som placeras i en separat anläggning.
Hur gjorde man papper förr? (historia)
År 4000 f.kr använde man mjuka lertavlor, på dessa tavlor skrev man med hjälp av kilformade vasstrån. Efter lertavlorna har olika material används som papper genom tiderna bland annat: bark, löv, papyrus (papyrusgräsets stjälk klyvs och flätas till ett slags papper), pergament (skin från får, getter, eller kalvar). 105 e.kr uppfann en Kines (Tsai Lun) pappret genom att använda olika växtfibrer som maldes och lades i vatten. Kineserna bevakade noga upptäckten av att göra papper så att den inte skulle sprida sig utan för landets gränser, detta lyckades de bra med för pappret kom först över 1000 år senare till Europa. Gjorde då papper bra länge på samma sätt som vi gjort idag.
Referenser:
http://www.isk.kth.se/~isk_saru/papperstillverkning.htm
Jerkeman, (2000) Papper: en mänsklig historia. Carlsson bokförlag AB.
Skogens kretslopp (Liv)
Det tar många år för ett träd att växa upp, ca 75-100 år. Vår skog är en del av vårt naturliga kretslopp. Skogen lever på skog, vatten och koldioxid som träden tar upp och omvandlar till syre, som sedan släpps ut så att människor och djur kan andas. Man skulle kunna säga att träden är jordens lungor. Träden används till många olika saker i vårt samhälle, exempelvis bränsle, papper, möbler och virke till husbyggen. Eftersom träden används till så mycket så minskar våra skogar. Därför är det bra att till återvinna pappret. Papper går att återvinna 6 ggr innan det blir för svårt att få det att vara starkt och hålla ihop, då görs till toapapper istället, som är det sista steget i återvinningsprocessen, eftersom toapapper sedan spolas ner.
Det tar många år för ett träd att växa upp, ca 75-100 år. Vår skog är en del av vårt naturliga kretslopp. Skogen lever på skog, vatten och koldioxid som träden tar upp och omvandlar till syre, som sedan släpps ut så att människor och djur kan andas. Man skulle kunna säga att träden är jordens lungor. Träden används till många olika saker i vårt samhälle, exempelvis bränsle, papper, möbler och virke till husbyggen. Eftersom träden används till så mycket så minskar våra skogar. Därför är det bra att till återvinna pappret. Papper går att återvinna 6 ggr innan det blir för svårt att få det att vara starkt och hålla ihop, då görs till toapapper istället, som är det sista steget i återvinningsprocessen, eftersom toapapper sedan spolas ner.
Återvinning hur och varför
Genom avverkning av världens skogar där träden lagrat enorma mängder koldioxid frigörs koldioxiden ut i atmosfären när de sågas ner. För stora mängder koldioxid i jordens atmosfär anses allmänt vara orsak till den globala uppvärmningen. Det är inte bara att detta leder till att vi får det varmare på vår jord, utan även till att våra skogar försvinner.
Att ta vara på rester är inget nytt, människor har i alla tider varit noga med att på olika sätt utnyttja sådant som "blivit över". Det var först med den snabba tekniska utvecklingen vid mitten av förra seklet som slit och släng och engångsprodukter blev vanliga. Idag vet vi att jordens resurser inte räcker till om alla människor ska använda - och slänga bort - lika mycket papper, förpackningar, elektronik och bilar som vi i västvärlden gör. Och långt innan resurserna tar slut blir miljön överbelastad med avfall och miljögifter. Vi måste därför komma tillbaka till äldre tiders kloka hushållning med resurser. Egentligen är det inget konstigt, det handlar bara om sunt förnuft; inte ska man kasta bort något som går att använda igen!
Ett riktigt bra exempel på framgångsrik återvinning är papper. Papper och kartong tillverkas av pappersmassa, som i sin tur görs av färsk massaved från små träd, gallringsvirke eller sågflis. Träden i den svenska skogen växer långsamt. Det gör att fibrerna blir långa och starka, men det gör också att massaveden blir ganska kostsam. Pappersfibrerna från den svenska skogen är alltså dyra, men samtidigt så starka att de tål att användas till nytt papper flera gånger om. Därför talar både ekonomi, teknik och sunt förnuft för att vi ska återvinna så mycket som möjligt av det papper och den kartong som vi använder här i landet.
Hur många gånger kan man återvinna returpapper?
Man kan återvinna returpapper ungefär 6 gånger. Det beror dock lite på vilken kvalitet det färdiga papperet ska ha. Det är också vanligt att man blandar i en viss mängd nya papperfibrer när man återvinner, för att ge papperet en viss stadga. I sådana fall kan det röra sig om t.ex. 75% återvunna pappersfibrer och 25% nya pappersfibrer i den färdiga produkten. När papper återvinns så blir papperfibrerna mjukare och mindre hållbara för varje gång. Det är det som sätter gränsen för antalet återvinningar. En annan sak är hur svärtat papperet är av t.ex. trycksvärta. Om returpapperet ska bli någorlunda vitt igen går det igenom en process som avlägsnar trycksvärtan. Efter det kan det t.ex. bli dagstidningspapper. Utan att ta bort trycksvärtan kan det t.ex. återvinnas till papplådor, kartonger och liknande.
Man kan återvinna returpapper ungefär 6 gånger. Det beror dock lite på vilken kvalitet det färdiga papperet ska ha. Det är också vanligt att man blandar i en viss mängd nya papperfibrer när man återvinner, för att ge papperet en viss stadga. I sådana fall kan det röra sig om t.ex. 75% återvunna pappersfibrer och 25% nya pappersfibrer i den färdiga produkten. När papper återvinns så blir papperfibrerna mjukare och mindre hållbara för varje gång. Det är det som sätter gränsen för antalet återvinningar. En annan sak är hur svärtat papperet är av t.ex. trycksvärta. Om returpapperet ska bli någorlunda vitt igen går det igenom en process som avlägsnar trycksvärtan. Efter det kan det t.ex. bli dagstidningspapper. Utan att ta bort trycksvärtan kan det t.ex. återvinnas till papplådor, kartonger och liknande.
Hur mycket papper vi använder samt återvinner i Sverige jämfört med andra länder?
I Sverige återvinner vi 55 kg papper per invånare varje år. Det gör oss sannolikt till världsrekordhållare i pappersåtervinning. I Sverige är vi extremt duktiga på att återvinna papper. Av de tidningar, tidskrifter, kataloger och andra trycksaker som utges i vårt land återvinns mer än sex av tio tidningar (83 procent eller ca 500 000 ton), vilket placerar Sverige i den absoluta världstoppen. 100 procent av det insamlade papperet blir till nytt papper. Varje kilo papper som återvinns leder till 1,5 kilo minskade utsläpp av koldioxid. För varje ton returpapper som kan användas på nytt, spar vi 14 fullvuxna tallar. I klarspråk innebär det att Returpappercentralen varje år låter en stor svensk skog få växa vidare. Räknat per person och år tillhör Sverige de största returpappersanvändarna i Europa.
I Sverige återvinner vi 55 kg papper per invånare varje år. Det gör oss sannolikt till världsrekordhållare i pappersåtervinning. I Sverige är vi extremt duktiga på att återvinna papper. Av de tidningar, tidskrifter, kataloger och andra trycksaker som utges i vårt land återvinns mer än sex av tio tidningar (83 procent eller ca 500 000 ton), vilket placerar Sverige i den absoluta världstoppen. 100 procent av det insamlade papperet blir till nytt papper. Varje kilo papper som återvinns leder till 1,5 kilo minskade utsläpp av koldioxid. För varje ton returpapper som kan användas på nytt, spar vi 14 fullvuxna tallar. I klarspråk innebär det att Returpappercentralen varje år låter en stor svensk skog få växa vidare. Räknat per person och år tillhör Sverige de största returpappersanvändarna i Europa.
Referens:
Återvinning varför och hur
För att Rädda den svenska skogen samtidigt som du slipper onödigt pappersskräp.
Tänk på att…
Försök minska din pappersförbrukning, använd båda sidorna när du skriver, ritar eller kopierar., säga nej till reklam om du ändå bara slänger den utan att läsa den och lämna papper till återvinning.
Så här sorterar du!
Sortera bort: Kuvert, kartong, Post-it lappar och andra papper med klister på. Det får heller inte finnas något glas, grus, sten, gummi, plast, textil, trä eller sopor i tidningspåsen bara dags- och veckotidningar, reklam och rit- eller kopieringspapper!
Referens: http://www.returpappercentralen.se/aatervinning.html
Lite rolig fakta
En normalstor tall eller gran som är mellan 20 till 25 meter hög skulle vi kunna tillverka antingen:
· 588 toapappersrullar, eller
· 31 250 A4-papper, eller
· 1 000 dagstidningar, eller
· 2 500 flingpaket, eller
· 3 300 mjölkpaket, eller
· 1 300 papperskassar
Granfibern är det träd som passar bäst att tillverka papper av, då papperet blir tätt och inte släpper igenom så mycket ljus. Vi i Sverige är vana vid att alltid ha bra tillgång till papper men i större delen av världen är det inte så. Genomsnittsanvändningen av papper i världen är 56 kg per person och år. I Afrika använder man mindre än 10 kg per person. Nordamerikanerna är de som använder mest papper, drygt 300 kg per person och år. I Kina använder man knappt 30 kg per person och år men eftersom befolkningen i Kina är så stor så är man ändå det land som förbrukar näst mest papper i världen. Störst förbrukning har man i USA.
Referens: http://www.skogeniskolan.se/fakta/dokument/ACF22C2.pdf
För att Rädda den svenska skogen samtidigt som du slipper onödigt pappersskräp.
Tänk på att…
Försök minska din pappersförbrukning, använd båda sidorna när du skriver, ritar eller kopierar., säga nej till reklam om du ändå bara slänger den utan att läsa den och lämna papper till återvinning.
Så här sorterar du!
Sortera bort: Kuvert, kartong, Post-it lappar och andra papper med klister på. Det får heller inte finnas något glas, grus, sten, gummi, plast, textil, trä eller sopor i tidningspåsen bara dags- och veckotidningar, reklam och rit- eller kopieringspapper!
Referens: http://www.returpappercentralen.se/aatervinning.html
Lite rolig fakta
En normalstor tall eller gran som är mellan 20 till 25 meter hög skulle vi kunna tillverka antingen:
· 588 toapappersrullar, eller
· 31 250 A4-papper, eller
· 1 000 dagstidningar, eller
· 2 500 flingpaket, eller
· 3 300 mjölkpaket, eller
· 1 300 papperskassar
Granfibern är det träd som passar bäst att tillverka papper av, då papperet blir tätt och inte släpper igenom så mycket ljus. Vi i Sverige är vana vid att alltid ha bra tillgång till papper men i större delen av världen är det inte så. Genomsnittsanvändningen av papper i världen är 56 kg per person och år. I Afrika använder man mindre än 10 kg per person. Nordamerikanerna är de som använder mest papper, drygt 300 kg per person och år. I Kina använder man knappt 30 kg per person och år men eftersom befolkningen i Kina är så stor så är man ändå det land som förbrukar näst mest papper i världen. Störst förbrukning har man i USA.
Referens: http://www.skogeniskolan.se/fakta/dokument/ACF22C2.pdf
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar