I stora drag går papperstillverkning till så här i dag:
I massabruket skalar man av barken från stockarna och mal sedan sönder veden i små flisbitar. Därefter kokas eller mals flisen ytterligare så att träfibrerna frigörs.
Efter torkning får man en fluffig massa som kallas pappersmassa.
Pappersmassan forslas in i pappersbruket där pappersmassan, blandas med vatten och förbehandlas - mals - på lämpligt sätt. Denna del i processen kallas mäldberedningen.
Mälden späds med ännu mer vatten (bakvatten) från pappersmaskinen och sprutas ut på en ändlös, genomsläpplig plastduk så att den fördelas jämnt, figur 20. Plastduken kallas vira. På viran rinner och sugs vattnet av och pappersarket börjar bildas. Denna del av processen kallas avvattning. Från viran förs arket in mellan roterande valsar, där ytterligare vatten pressas ut. Det vatten som återstår torkas sedan bort över en eller flera ångvärmda cylindrar. När pappret är torrt rullas det upp på stora rullar.
I massabruket skalar man av barken från stockarna och mal sedan sönder veden i små flisbitar. Därefter kokas eller mals flisen ytterligare så att träfibrerna frigörs.
Efter torkning får man en fluffig massa som kallas pappersmassa.
Pappersmassan forslas in i pappersbruket där pappersmassan, blandas med vatten och förbehandlas - mals - på lämpligt sätt. Denna del i processen kallas mäldberedningen.
Mälden späds med ännu mer vatten (bakvatten) från pappersmaskinen och sprutas ut på en ändlös, genomsläpplig plastduk så att den fördelas jämnt, figur 20. Plastduken kallas vira. På viran rinner och sugs vattnet av och pappersarket börjar bildas. Denna del av processen kallas avvattning. Från viran förs arket in mellan roterande valsar, där ytterligare vatten pressas ut. Det vatten som återstår torkas sedan bort över en eller flera ångvärmda cylindrar. När pappret är torrt rullas det upp på stora rullar.
Förr gjordes pappret för hand:
Man var tre stycken som jobbade i lag, ett så kallat kyplag (eftersom karet som massan förvaras i kallas kyp). Formaren stod högst i rang, det var han som formade arken. Guskaren förde över arken på yllefiltar. Läggpojkens uppgift var att se till att det fanns tvättade filtar, och se till att pressa pappersposten när den var tillräckligt stor. Som läggpojke fick man oftast börja vid 12 års ålder.
Vid den här tiden tillverkades papperet av lump, gamla kläder och textilier. Lumpsamlare reser runt i bygderna och köper upp den åtråvärda varan. Det finns inte alltid så mycket lump att få tag på, eftersom de flesta använder sina kläder tills de totalt tjänat ut. Bristen på lump gör att man så småningom börjar experimentera med annat material som till exempel trämassa. I mitten på 1800-talet börjar övergången från lump till trämassa i Sverige.
http://www.skogeniskolan.se/fakta/dokument/Timmerstocken%20SiS%201_08.pdf
http://www.skogssverige.se/massaopapptillv/paptillv.cfm?sid=9
http://www.tumbabruksmuseum.se/pdf/papperet.pdf
http://hem.passagen.se/kkotten/papper/papper.html
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar