Vi har använt oss av det Sjöberg (2006) skriver är Piagets metod – att använda sig av intervju för att ta reda på barns tankar och deras logik (klinisk intervju, Sjöberg, 2006 s.282). ”Piagets metodiska sätt att närma sig barns tänkande har lika stor aktualitet idag” (Sjöberg, 2006 s.282). Vi gjorde precis som Piaget rekommenderar, nämligen att ha samtal med barnen för att försöka förstå hur de tänker och resonerar kring ett objekt. Piaget hade ofta planerade situationer där han ville få barnens förklaringar på det som hände just då, för att förstå deras tänk och se hur de tillägnade sig kunskap. Detta gjorde vi också, genom att samla en del barn och elever och ställde en fråga till dem, som löd; Vad händer med vårt använda och förbrukade rit- och tidningspapper? Precis som Piaget ville vi se hur barnen och eleverna tänker och hur deras kunskap utvecklas. Sjöberg (2006) skriver att ”Det är allmänt att allt lärande måste börja där eleven befinner sig” (s. 320). Barn har olika erfarenheter att bygga på, därför viktigt att vi tar reda på hur de tänker innan våra lektioner kan planeras. Sjöberg skriver om det intressanta och ställer sig frågan utifrån vems erfarenheter skall lektionen planeras efter? Eftersom spridningen på erfarenheter och kunskaper oftast är relativt stor, resulterar det i att det alltid finns några elever som inte får sin nya kunskap påbyggd utifrån sina gamla erfarenheter. Ett glapp mellan deras tidigare kunskaper och nya kunskaper bildas då tyvärr. Dessutom har vi alla olika föreställningar vilket också resulterar i att alla inte kan dra nytta av sina föreställningar och erfarenheter vid presentation av nya kunskaper i undervisningen. För att ta hänsyn till detta har vi i vår grupp använt oss av först ta reda på barnen och elevernas tankar, precis som Piaget gjorde, genom intervjuer med barnen/eleverna för att se hur de tänker kring vad som händer med vårt gamla och förbrukade rit- och tidningspapper. Därefter framställde vi två Cartooner, en med några av barnens svar och en med några av elevernas svar (vi valde svaren så att de skulle bli en bra spridning för att alla skall kunna känna igen något alternativ efter sina erfarenheter och föreställningar). Efter att vi gått igenom svaren på Cartoonerna och talat om att alla alternativ är rätt och samtalat lite om de olika tankarna kring alternativen berättar vi att vi skall visa hur gammalt papper kan återvinnas, vilket barnen och eleverna själva får vara med att konstruera och skapa för att få en bättre förståelse för hur det går till.
Konstruktivistiskt arbetssätt är att konstruera och skaffa sig kunskaper genom en aktiv process, förklarar Sjöberg (2006). Detta anser vi att våra barn och elever kommer att få göra genom att just tillverka eget papper. De får själva tillverka, se och förstå hur man kan tillverka papper utav gammalt rit- och tidningspapper, samtidigt som vi kommer att prata lite om hur papper från början tillverkades och hur det tillverkas idag. Vi kommer även att nämna lite om skogens kretslopp, men vår fokus ligger på pappersåtervinning, dess olika stadier och hur och varför de bör sortera och återvinna gammalt papper. Vi vill att de skall få en förståelse för att vi alla kan göra något för att spara på vår värld. ”Många bäckar små gör en stor å”, som Andersson (2008, s.194) belyser. Sjöberg (2006) förklarar just att det är viktigt att individens lärande knyts an till vetenskapliga fakta och teorier, därför vill vi att de först skall tillverka pappret och sedan ge dem lite fakta som de kan relatera sitt lärande till. I en naturvetenskaplig process försöker vi förstå vår värld, få begrepp, konstruera och lära oss hypoteser och modeller som är underlag för våra vetenskapliga lagar och teorier, förklarar Sjöberg vidare. ”Tanken prövas mot den verkliga världen” (Sjöberg, 2006 s.41). ”När vi lär kan vi aldrig bara ta över andras kunskaper eller färdigheter, utan vi måste själva vara aktiva aktörer (Sjöberg, 1006 s.42).
Naturvetenskapen och tekniken är inte statisk, utan utvecklas och drivs hela tiden framåt, se bara på hur papperstillverkningen har utvecklats från att tillverka ett papper för hand till att massproducera papper med hjälp av maskiner. Allt runt omkring oss i vår värld har vi på något sätt skapat eller varit delaktig i. Det är viktigt att känna till naturvetenskapen och teknikens historia som alltid präglar nuet. ”Naturvetenskapen är en del av vårt kulturarv, och det bör också framkomma i skolans undervisning” (Sjöberg, 2006 s. 45).
Naturvetenskapen är av intellektuella utmaningar (vetenskapen har sitt ursprung ur filosofin, producera tankarna) och tekniken är att praktiskt utveckla tankarna till verklighet (producera produkter), skriver Sjöberg (2006). Många gånger kan det också vara så att det praktiska redan är utvecklat och tekniken ligger före och vetenskapen försöker förstå tekniken, så dessa två har ett nära samspel, men vetenskap och teknologi är inte samma sak, poängterar Sjöberg (2006). ”En grundläggande skillnad är att vetenskapens mål är att förstå världen, medan teknologins mål är att lösa praktiska problem” (Sjöberg, 2006 s.89). Vetenskapen är varför och tekniken hur.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar