Seminarium 3/3-09 Mål och bedömning

Utifrån frågeställningarna på sidan 66-67 i Naturorienterande ämnen
En samtalsguide om kunskap, arbetssätt och bedömning, (Myndigheten för skolutveckling) har vi diskuterat frågorna 1, 2, 5 och 6 har vi här sammanställt våra tankar. Vi har även utgått ifrån kursplanen i Naturorienterade ämnen samt vävt in litteratur och föreläsningar.

1. Hur bedömer du/ni elevernas kunskaper beträffande människa och natur, Natur vetenskapens verksamhet respektive naturvetenskapens användning? Hur konkretiserar du/ni kvaliteterna hos de olika betygskriterierna? Och tydliggör dem till eleverna?

2. Vilka bedömningsunderlag och situationer använder du/ni för att fånga
olika kunskaper och kvaliteter beträffande människa och natur, naturvetenskapens verksamhet respektive naturvetenskapens användning?

Människa natur
Tilltro och utvecklar sin förmåga att se mönster och strukturer som gör världen begriplig samt stärker denna förmåga genom muntlig, skriftlig och undersökande verksamhet.

Ett mönster i vår verksamhet som vi kan se är papprets återvinnig. Att barnen och eleverna får vara med och se hur/vilket sätt gammalt papper blir till nytt. Genom samtal fick de muntligt berätta vad de själva tror händer med gammalt använt papper. Själva papperstillverkningen är den undersökande och experimenterande delen där barnen och eleverna får se och delta i processen.

Genom att samtala med barnen och eleverna efter genomförd aktivitet vill vi återigen få en inblick i deras tänkande för att se om deras förståelse har ändrats.

Naturvetenskapliga verksamheten
Utvecklar sin förmåga att se hur den mänskliga kulturen påverkar och omformar naturen.

Vi vill visa på att vi genom pappersåtervinningen sparar på naturen. Det är vi människor som påverkar och omformar naturen med vårt levnadssätt. Vi kan dock välja att göra vissa val som hjälper till att spara på vår natur. Genom att effektivt använda pappret tills det inte går att använda mer (papper går att återvinna 6 gånger) så har vi sparat 6 gånger på vår natur.

Ett tillvägagångssätt för att bedöma om eleverna har utvecklat sin förmåga att se hur den mänskliga kulturen påverkar och omformar naturen är att efter en tid se hur måna barnen och eleverna är att återvinna papper. När det gäller återvinning så kan barnen och eleverna inte se effekten av sina handlingar förrän efter många år. Även ge de ett historiskt perspektiv, för att visa vad människans tidigare handlingar har skapat för förutsättningar för oss idag.

Naturvetenskapens användning
Utveckla omsorg om naturen och ansvar vid dess nyttjande.

Grundtanken är att barnen och eleverna ska förstå vikten av att ta hand om naturen och visa omsorg för sin omgivning. Genom att lära barnen och eleverna att återvinna ansvarar de för sitt nyttjande och visar omsorg för sin omgivning.

Även här ser vi om hur barnen och eleverna återvinner papper och om de har utökat sitt återvinnande och återvinner även andra föremål, som glas, frukt, plast, kartong, batterier och metall.


5. Enligt NU 03 upplever elever att lärare inte i tillräcklig grad förklarar vad
som krävs för att skaffa sig och visa kunskaper i ett visst kunskapsområde.
Hur kommunicerar du/ni med eleverna så att de vet vad som förväntas av
dem? Vad skulle du/ni behöva utveckla och hur skulle du/ni kunna göra det?

Vi lägger allting på barnen och elevernas nivå och utgår ifrån deras tidigare erfarenheter när vi planerar vår aktivitet och dess innehåll. Cartoonen är ett bra exempel på hur man får en förståelse om var barnen och elevernas kunskap ligger från början. När vi talar med barnen och eleverna under aktiviteten väljer vi att tala om begrepp som är för dem välkända men även väva in sådant som är nytt för barnen och eleverna för att utveckla nya kunskaper. Det vi förväntar oss av barnen och eleverna är att deras förståelse för återvinning ska utvecklas.

6. Hur skulle du/ni beskriva hur formativ bedömning tillämpas i undervisningen?
Är det något särskilt som skulle behöva utvecklas i din/ert sätt att utnyttja formativ bedömning?

Vi kommer hela tiden göra en formativ bedömning, då vi observerar barnen och eleverna för att se om de förstår. Detta kollar vi också genom att ställa frågor och föra diskussioner tillsammans. Vi ger kontinuerlig feedback och återkopplig till det som barnen och eleverna gör och säger, vilket resulterar i att både eleverna och undervisningen utvecklas i en positiv riktning, (Black & Williams, 1998), vilket Johan Lidberg tog upp på föreläsning 3/3-09 Högskolan i Skövde. Vårt fokus ligger på själva processen, inte på den färdiga produkten, det vill säga inte på det färdiga pappret, utan på återvinning i sig. Andersson (2008) talar om att man vid formativ bedömning kan få syn på moment i undervisningen som barnen och eleverna inte har förstått och som måste behandlas mer utförligt innan man kan gå vidare. Detta tycker vi är viktigt att tänka på, då vi upplever att det ibland endast utvärderas och bedöms i slutskedet av en aktivitet, då är det kanske egentligen för sent. Vi har ingen summativ bedömning eftersom vi inte har något slutprov på vad barnen och eleverna kan.